ABOUT THE SPEAKER
Richard Wilkinson - Public health researcher
In "The Spirit Level," Richard Wilkinson charts data that proves societies that are more equal are healthier, happier societies.

Why you should listen

For decades, Richard Wilkinson has studied the social effects of income inequality and how social forces affect health. In The Spirit Level, a book coauthored with Kate Pickett, he lays out reams of statistical evidence that, among developed countries, societies that are more equal – with a smaller income gap between rich and poor -- are happier and healthier than societies with greater disparities in the distribution of wealth.

While poverty has long been recognized as an indicator for such social ills as crime, obesity, teen pregnancy, Wilkinson and Pickett have demonstrated that societal well-being bears no relation to per capita income. They’ve also found that the symptoms of inequality trouble all levels of society. Across the board, mental health, levels of violence and addiction, even life expectancy are affected by the psycho-social stress caused by income gaps and status anxiety.

In the UK, The Spirit Level won support from politicians both left and right. Wilkinson, who is Professor Emeritus of Social Epidemiology at the University of Nottingham, also cofounded The Equality Trust, a nonprofit that aims to reduce income inequality by educating and engaging the public while supporting political commitment to address the problem.

He says: "While I'd always assumed that an equal society must score better on social cohesion, I never expected to find such clear differences between existing market economies."

NEW: Read the TED Blog's Q&A with Richard Wilkinson >>

More profile about the speaker
Richard Wilkinson | Speaker | TED.com
TEDGlobal 2011

Richard Wilkinson: How economic inequality harms societies

Richard Wilkinson: Hur ekonomisk ojämlikhet skadar samhällen

Filmed:
3,198,950 views

Vi känner instinktivt att det går fel för samhällen med hög ojämlikhet . Richard Wilkinsoms kartlägger datan över ekonomisk ojämlikhet, och visar vad som blir värre när gapet mellan fattiga och rika ökar: väsentliga effekter på hälsa, livslängd, till och med på så grundläggande värden såsom tillit.
- Public health researcher
In "The Spirit Level," Richard Wilkinson charts data that proves societies that are more equal are healthier, happier societies. Full bio

Double-click the English transcript below to play the video.

00:15
You all know the truthsanning of what I'm going to say.
0
0
3000
Ni känner alla till sanningen i det jag tänker säga.
00:18
I think the intuitionintuition that inequalityolikhet is divisivesplittrande and sociallysocialt corrosivekorrosiva
1
3000
4000
Jag tror intuitionen att ojämlikhet splittrar och fräter på samhället
00:22
has been around sincesedan before the FrenchFranska RevolutionRevolutionen.
2
7000
4000
har funnits hos oss sedan innan Franska Revolutionen.
00:26
What's changedändrats
3
11000
2000
Vad som är annorlunda
00:28
is we now can look at the evidencebevis,
4
13000
2000
är att vi nu kan titta på bevisen,
00:30
we can comparejämföra societiessamhällen, more and lessmindre equallika societiessamhällen,
5
15000
3000
vi kan jämföra samhällen, mer och mindre jämlika samhällen,
00:33
and see what inequalityolikhet does.
6
18000
3000
och se vad ojämlikheten orsakar.
00:36
I'm going to take you throughgenom that datadata
7
21000
3000
Jag kommer att leda er igenom datan
00:39
and then explainförklara why
8
24000
2000
och sedan förklara varför
00:41
the linkslänkar I'm going to be showingsom visar you existexistera.
9
26000
4000
sambanden som jag kommer att visa er existerar.
00:45
But first, see what a miserableeländig lot we are.
10
30000
3000
Men först, se vilken miserabel hop människor vi är.
00:48
(LaughterSkratt)
11
33000
2000
(Skratt)
00:50
I want to startStart thoughdock
12
35000
2000
Jag vill dock börja
00:52
with a paradoxparadox.
13
37000
3000
med en paradox.
00:55
This showsvisar you life expectancyförväntning
14
40000
2000
Detta visar er medellivslängden
00:57
againstmot grossbrutto nationalnationell incomeinkomst --
15
42000
2000
i relation till BNI --
00:59
how richrik countriesländer are on averagegenomsnitt.
16
44000
2000
hur rika länderna är i genomsnitt.
01:01
And you see the countriesländer on the right,
17
46000
2000
Och ni ser att länderna till höger,
01:03
like NorwayNorge and the USAUSA,
18
48000
2000
som Norge och USA,
01:05
are twicedubbelt as richrik as IsraelIsrael, GreeceGrekland, PortugalPortugal on the left.
19
50000
5000
är dubbelt så rika som Israel, Grekland, Portugal på den vänstra sidan.
01:10
And it makesgör no differenceskillnad to theirderas life expectancyförväntning at all.
20
55000
4000
Och det utgör ingen som helst skillnad på deras medellivslängder.
01:14
There's no suggestionförslag of a relationshiprelation there.
21
59000
2000
Det finns ingen antydan till relation där.
01:16
But if we look withininom our societiessamhällen,
22
61000
3000
Men om vi tittar inom samhällena,
01:19
there are extraordinaryutöver det vanliga socialsocial gradientsgradienter in healthhälsa
23
64000
3000
så finns det markanta sociala skillnader i hälsa
01:22
runninglöpning right acrosstvärs över societysamhälle.
24
67000
2000
som sträcker sig över samhället.
01:24
This, again, is life expectancyförväntning.
25
69000
2000
Detta, återigen, är medellivslängden.
01:26
These are smallsmå areasområden of EnglandEngland and WalesWales --
26
71000
2000
Vi har här små områden i England och Wales --
01:28
the poorestfattigaste on the right, the richestrikaste on the left.
27
73000
4000
de fattigaste till höger, de rikaste till vänster.
01:32
A lot of differenceskillnad betweenmellan the poorfattig and the restresten of us.
28
77000
3000
Det är en stor skillnad mellan de fattiga och resten av oss.
01:35
Even the people just belowNedan the toptopp
29
80000
2000
Även de som är strax nedanför toppen
01:37
have lessmindre good healthhälsa
30
82000
2000
har sämre hälsa
01:39
than the people at the toptopp.
31
84000
2000
än de på topppen.
01:41
So incomeinkomst meansbetyder something very importantViktig
32
86000
2000
Så inkomst har en stor betydelse
01:43
withininom our societiessamhällen,
33
88000
2000
inom våra samhällen,
01:45
and nothing betweenmellan them.
34
90000
3000
men ingen mellan dem.
01:48
The explanationförklaring of that paradoxparadox
35
93000
3000
Förklaringen till denna paradox
01:51
is that, withininom our societiessamhällen,
36
96000
2000
är att, inom våra samhällen,
01:53
we're looking at relativerelativ incomeinkomst
37
98000
2000
så ser vi relativt på inkomst,
01:55
or socialsocial positionplacera, socialsocial statusstatus --
38
100000
3000
på social ställning, samhällsstatus --
01:58
where we are in relationförhållande to eachvarje other
39
103000
3000
var vi befinner oss i relation till varandra
02:01
and the sizestorlek of the gapsluckor betweenmellan us.
40
106000
3000
och bredden på klyftorna mellan oss.
02:04
And as soonsnart as you've got that ideaaning,
41
109000
2000
Och så fort den tanken väckts,
02:06
you should immediatelyomedelbart wonderundra:
42
111000
2000
borde du omedelbart undra:
02:08
what happenshänder if we widenbredda the differencesskillnader,
43
113000
3000
vad händer om vi ökar klyftorna,
02:11
or compresskomprimera them,
44
116000
2000
eller minskar dem,
02:13
make the incomeinkomst differencesskillnader biggerstörre or smallermindre?
45
118000
2000
gör inkomstskillnaderna större eller mindre?
02:15
And that's what I'm going to showshow you.
46
120000
3000
Och det är vad jag tänker visa er.
02:18
I'm not usinganvänder sig av any hypotheticalhypotetisk datadata.
47
123000
2000
Jag använder ingen hypotetisk data.
02:20
I'm takingtar datadata from the U.N. --
48
125000
2000
Jag hämtar data från FN --
02:22
it's the samesamma as the WorldVärlden BankBank has --
49
127000
2000
det är densamma som Världsbanken har --
02:24
on the scaleskala of incomeinkomst differencesskillnader
50
129000
2000
på skalan av inkomstskillnader
02:26
in these richrik developedtagit fram marketmarknadsföra democraciesdemokratier.
51
131000
3000
i dessa rika, utvecklade öppna demokratier.
02:29
The measuremäta we'vevi har used,
52
134000
2000
Det måttet har vi använt,
02:31
because it's easylätt to understandförstå and you can downloadladda ner it,
53
136000
2000
för att det är enkelt att förstå och för att du kan ladda ner det,
02:33
is how much richerrikare the toptopp 20 percentprocent
54
138000
2000
är hur mycket rikare de översta 20 procenten är jämfört
02:35
than the bottombotten 20 percentprocent in eachvarje countryland.
55
140000
3000
med de lägsta 20 procenten i varje land.
02:38
And you see in the more equallika countriesländer on the left --
56
143000
3000
Och ni kan se att i de mer jämlika länderna till vänster --
02:41
JapanJapan, FinlandFinland, NorwayNorge, SwedenSverige --
57
146000
2000
Japan, Finland, Norge, Sverige --
02:43
the toptopp 20 percentprocent are about threetre and a halfhalv, fourfyra timesgånger as richrik
58
148000
2000
så är de övre 20 procenten ungefär tre och en halv till fyra gånger rikare
02:45
as the bottombotten 20 percentprocent.
59
150000
3000
än de lägsta 20 procenten.
02:48
But on the more unequalolika endslutet --
60
153000
2000
Men på den mer ojämlika sidan --
02:50
U.K., PortugalPortugal, USAUSA, SingaporeSingapore --
61
155000
2000
Storbritannien, Portugal, USA, Singapore --
02:52
the differencesskillnader are twicedubbelt as bigstor.
62
157000
3000
så är skillnaderna ungefär dubbelt så stora.
02:55
On that measuremäta, we are twicedubbelt as unequalolika
63
160000
3000
Enligt det måttet, så är vi dubbelt så ojämlika
02:58
as some of the other successfulframgångsrik marketmarknadsföra democraciesdemokratier.
64
163000
4000
än vissa av de andra framgångsrika demokratierna.
03:02
Now I'm going to showshow you what that does to our societiessamhällen.
65
167000
4000
Nu tänker jag visa vad detta åsamkar våra samhällen.
03:06
We collectedsamlade in datadata on problemsproblem with socialsocial gradientsgradienter,
66
171000
3000
Vi hämtade data över problem med sociala variationer
03:09
the kindsnäll of problemsproblem that are more commonallmänning
67
174000
2000
de slags problem som är vanligare
03:11
at the bottombotten of the socialsocial ladderstege.
68
176000
2000
på botten av samhällsstegen.
03:13
InternationallyInternationellt comparablejämförbar datadata on life expectancyförväntning,
69
178000
3000
Internationellt jämförbar data på livslängden,
03:16
on kids'Kids' mathsmatematik and literacykunnighet scorespoäng,
70
181000
3000
på barns kunskaper inom matematik och läskunnighet,
03:19
on infantspädbarn mortalitydödlighet ratespriser, homicidemord ratespriser,
71
184000
3000
på spädbarnsdöd, mordfrekvens,
03:22
proportionandel of the populationbefolkning in prisonfängelse, teenageTonårs birthratesfödelsetal,
72
187000
3000
andelen av befolkningen i fängelse, tonårsfödslar,
03:25
levelsnivåer of trustförtroende,
73
190000
2000
mängden tilltro,
03:27
obesityfetma, mentalmental illnesssjukdom --
74
192000
2000
fetma, psykisk ohälsa --
03:29
whichsom in standardstandard- diagnosticdiagnostisk classificationklassificering
75
194000
3000
som enligt standard diagnostisk klassificering
03:32
includesinnefattar drugläkemedel and alcoholalkohol addictionmissbruk --
76
197000
2000
inkluderar drog- och alkoholberoende --
03:34
and socialsocial mobilityrörlighet.
77
199000
2000
och social rörlighet.
03:36
We put them all in one indexindex.
78
201000
3000
Vi lade dem allihop i samma index.
03:39
They're all weightedvägda equallylika.
79
204000
2000
De är alla lika viktade.
03:41
Where a countryland is is a sortsortera of averagegenomsnitt scoregöra on these things.
80
206000
3000
Var ett land befinner sig är ett slags medelvärde på dessa saker.
03:44
And there, you see it
81
209000
2000
Och där så ser ni
03:46
in relationförhållande to the measuremäta of inequalityolikhet I've just shownvisad you,
82
211000
3000
i relation till måttet av ojämlikhet som jag just visade er,
03:49
whichsom I shallskall use over and over again in the datadata.
83
214000
3000
som jag kommer att använda flera gånger i datan.
03:52
The more unequalolika countriesländer
84
217000
2000
De mer ojämlika länderna
03:54
are doing worsevärre
85
219000
2000
presterar sämre
03:56
on all these kindsslag of socialsocial problemsproblem.
86
221000
2000
i alla dessa sociala problem.
03:58
It's an extraordinarilyutomordentligt closestänga correlationkorrelation.
87
223000
3000
Det är en extraordinärt nära korrelation.
04:01
But if you look at that samesamma indexindex
88
226000
2000
Men om du tittar på samma index
04:03
of healthhälsa and socialsocial problemsproblem
89
228000
2000
för hälsa och sociala problem
04:05
in relationförhållande to GNPBNI perper capitacapita,
90
230000
2000
i relation till BNP per capita,
04:07
grossbrutto nationalnationell incomeinkomst,
91
232000
2000
BNI
04:09
there's nothing there,
92
234000
2000
så finns ingenting där,
04:11
no correlationkorrelation anymorelängre.
93
236000
3000
ingen korrelation längre.
04:14
We were a little bitbit worriedorolig
94
239000
2000
Vi var lite oroliga
04:16
that people mightmakt think
95
241000
2000
att folk skulle tro
04:18
we'dvI hADE been choosingatt välja problemsproblem to suitkostym our argumentargument
96
243000
2000
att vi hade valt problem som passade för vårt argument
04:20
and just manufacturedtillverkas this evidencebevis,
97
245000
3000
och helt enkelt framställde dessa bevis,
04:23
so we alsoockså did a paperpapper in the BritishBrittiska MedicalMedicinsk JournalTidning
98
248000
3000
så vi skrev en rapport i British Medical Journal
04:26
on the UNICEFUNICEF indexindex of childbarn well-beingvälbefinnande.
99
251000
4000
på UNICEF-indexet för barns välfärd.
04:30
It has 40 differentannorlunda componentskomponenter
100
255000
2000
Den har 40 olika komponenter
04:32
put togethertillsammans by other people.
101
257000
2000
sammanslagna av andra.
04:34
It containsinnehåller whetherhuruvida kidsbarn can talk to theirderas parentsföräldrar,
102
259000
3000
Det innehåller huruvida barn kan prata med sina föräldrar
04:37
whetherhuruvida they have booksböcker at home,
103
262000
2000
om de har böcker hemma,
04:39
what immunizationimmunisering ratespriser are like, whetherhuruvida there's bullyingmobbning at schoolskola.
104
264000
3000
hur vaccineringen ser ut, om det förekommer mobbning i skolorna.
04:42
Everything goesgår into it.
105
267000
2000
Allt tas med i det.
04:44
Here it is in relationförhållande to that samesamma measuremäta of inequalityolikhet.
106
269000
4000
Här är det i relation till samma mått av ojämlikhet.
04:48
KidsBarn do worsevärre in the more unequalolika societiessamhällen.
107
273000
3000
Barn presterar sämre i mer ojämlika samhällen.
04:51
HighlyMycket significantsignifikant relationshiprelation.
108
276000
3000
Ett väldigt väsentligt förhållande.
04:54
But onceen gång again,
109
279000
2000
Men återigen,
04:56
if you look at that measuremäta of childbarn well-beingvälbefinnande,
110
281000
3000
om du tittar på samma mått av barns välfärd,
04:59
in relationförhållande to nationalnationell incomeinkomst perper personperson,
111
284000
2000
i relation till nationalinkomst per person,
05:01
there's no relationshiprelation,
112
286000
2000
så finns det ingen koppling,
05:03
no suggestionförslag of a relationshiprelation.
113
288000
3000
inte en antydan till koppling.
05:06
What all the datadata I've shownvisad you so farlångt sayssäger
114
291000
3000
All denna data som jag har visat er hittills säger
05:09
is the samesamma thing.
115
294000
2000
precis samma sak.
05:11
The averagegenomsnitt well-beingvälbefinnande of our societiessamhällen
116
296000
2000
Den genomsnittliga välfärden i våra samhällen
05:13
is not dependentberoende any longerlängre
117
298000
3000
är inte längre beroende
05:16
on nationalnationell incomeinkomst and economicekonomisk growthtillväxt.
118
301000
3000
på nationalinkomst och ekonomisk tillväxt.
05:19
That's very importantViktig in poorerfattigare countriesländer,
119
304000
2000
Det är väldigt viktigt i fattigare länder,
05:21
but not in the richrik developedtagit fram worldvärld.
120
306000
3000
men inte i den rika utvecklade världen.
05:24
But the differencesskillnader betweenmellan us
121
309000
2000
Men skillnaderna mellan oss
05:26
and where we are in relationförhållande to eachvarje other
122
311000
2000
och var vi står i relation till varandra
05:28
now mattermateria very much.
123
313000
3000
har väldigt stor betydelse.
05:31
I'm going to showshow you some of the separateseparat bitsbitar of our indexindex.
124
316000
3000
Jag tänker visa er några separata delar av vårt index.
05:34
Here, for instanceexempel, is trustförtroende.
125
319000
2000
Här, till exempel, har vi tillit.
05:36
It's simplyhelt enkelt the proportionandel of the populationbefolkning
126
321000
2000
Det är helt enkelt andelen av befolkningen
05:38
who agreehålla med mostmest people can be trustedbetrodd.
127
323000
2000
som tycker att det går att lita på andra människor.
05:40
It comeskommer from the WorldVärlden ValuesVärden SurveyUndersökning.
128
325000
2000
Det kommer från World Values Survey.
05:42
You see, at the more unequalolika endslutet,
129
327000
2000
Ni ser, att på den mer ojämlika sidan,
05:44
it's about 15 percentprocent of the populationbefolkning
130
329000
3000
så är det ungefär 15% av befolkningen
05:47
who feel they can trustförtroende othersandra.
131
332000
2000
som känner att de kan lita på andra.
05:49
But in the more equallika societiessamhällen,
132
334000
2000
Men i de mer jämlika samhällena,
05:51
it risesstiger to 60 or 65 percentprocent.
133
336000
4000
så stiger det till mellan 60-65%.
05:55
And if you look at measuresåtgärder of involvementmedverkan in communitygemenskap life
134
340000
3000
Och om du ser på mätningarna av samhällsengagemang
05:58
or socialsocial capitalhuvudstaden,
135
343000
2000
eller socialt kapital,
06:00
very similarliknande relationshipsrelationer
136
345000
2000
väldigt liknande sammanhang
06:02
closelynära relatedrelaterad to inequalityolikhet.
137
347000
3000
nära relaterat till ojämlikhet.
06:05
I mayMaj say, we did all this work twicedubbelt.
138
350000
3000
Jag kan säga att vi gjorde allt detta arbete två gånger.
06:08
We did it first on these richrik, developedtagit fram countriesländer,
139
353000
3000
Vi gjorde det först på dessa rika utvecklade länder,
06:11
and then as a separateseparat testtesta bedsäng,
140
356000
2000
och sedan som en separat testbädd
06:13
we repeatedupprepad it all on the 50 AmericanAmerikansk statesstater --
141
358000
3000
upprepade vi det på de 50 amerikanska staterna --
06:16
askingbe just the samesamma questionfråga:
142
361000
2000
ställde samma fråga:
06:18
do the more unequalolika statesstater
143
363000
2000
presterar de mer ojämlika staterna
06:20
do worsevärre on all these kindsslag of measuresåtgärder?
144
365000
2000
sämre enligt alla dessa mått?
06:22
So here is trustförtroende from a generalallmän socialsocial surveyundersökning of the federalFederal governmentregering
145
367000
4000
Här har vi tillit från en undersökning utförd av den federala regeringen
06:26
relatedrelaterad to inequalityolikhet.
146
371000
2000
relaterad till ojämlikhet.
06:28
Very similarliknande scatterscatter
147
373000
2000
Väldigt liknande spridning
06:30
over a similarliknande rangeräckvidd of levelsnivåer of trustförtroende.
148
375000
2000
över samma omfång av nivåer av tillit.
06:32
SameSamma thing is going on.
149
377000
2000
Samma sak där.
06:34
BasicallyI princip we foundhittades
150
379000
2000
Vad vi fann, i stora drag,
06:36
that almostnästan anything that's relatedrelaterad to trustförtroende internationallyinternationellt
151
381000
3000
är att allting som hörde till tillit internationellt
06:39
is relatedrelaterad to trustförtroende amongstbland the 50 statesstater
152
384000
2000
är relaterat till tillit bland de 50 staterna
06:41
in that separateseparat testtesta bedsäng.
153
386000
2000
i den separata testbädden.
06:43
We're not just talkingtalande about a flukeFluke.
154
388000
2000
Det är inget sammanträffande vi har att göra med.
06:45
This is mentalmental illnesssjukdom.
155
390000
2000
Det här är psykisk ohälsa.
06:47
WHO put togethertillsammans figuressiffror
156
392000
2000
VHO sammanställde värdena
06:49
usinganvänder sig av the samesamma diagnosticdiagnostisk interviewsintervjuer
157
394000
2000
med hjälp av samma diagnostiska intervjuer
06:51
on randomslumpmässig samplesprover of the populationbefolkning
158
396000
2000
på slumpmässigt utvalda delar av populationen
06:53
to allowtillåta us to comparejämföra ratespriser of mentalmental illnesssjukdom
159
398000
3000
för att tillåta oss att jämföra frekvensen av psykiska sjukdomar
06:56
in eachvarje societysamhälle.
160
401000
2000
i varje samhälle.
06:58
This is the percentprocent of the populationbefolkning
161
403000
2000
Det här är procenten av befolkningen
07:00
with any mentalmental illnesssjukdom in the precedingföregår yearår.
162
405000
3000
med någon form av psykisk sjukdom förra året.
07:03
And it goesgår from about eightåtta percentprocent
163
408000
3000
Och det går från ungefär åtta procent
07:06
up to threetre timesgånger that --
164
411000
2000
upp till tre gånger så mycket --
07:08
wholehela societiessamhällen
165
413000
2000
hela samhällen
07:10
with threetre timesgånger the levelnivå of mentalmental illnesssjukdom of othersandra.
166
415000
3000
med trefaldigt högre nivåer av psykisk ohälsa än andra.
07:13
And again, closelynära relatedrelaterad to inequalityolikhet.
167
418000
4000
Och igen, nära relaterat till ojämlikhet.
07:17
This is violencevåld.
168
422000
2000
Här har vi våld.
07:19
These redröd dotsprickar are AmericanAmerikansk statesstater,
169
424000
2000
De röda prickarna är amerikanska stater,
07:21
and the blueblå trianglestrianglar are CanadianKanadensiska provincesprovinser.
170
426000
4000
och de blå trianglarna är kanadensiska provinser.
07:25
But look at the scaleskala of the differencesskillnader.
171
430000
3000
Men titta på skalan av skillnaden.
07:28
It goesgår from 15 homicidesdödligt våld perper millionmiljon
172
433000
3000
Det går från 15 mord per miljoner invånare
07:31
up to 150.
173
436000
3000
upp till 150.
07:34
This is the proportionandel of the populationbefolkning in prisonfängelse.
174
439000
3000
Det här är andelen av befolkningen i fängelse.
07:37
There's a about a tenfoldtiofaldigt differenceskillnad there,
175
442000
3000
Det är ungefär en tiofaldig skillnad där,
07:40
loglogga scaleskala up the sidesida.
176
445000
2000
logaritmisk skala upp längs på sidan.
07:42
But it goesgår from about 40 to 400
177
447000
2000
Men den går från ungefär 40 till 400
07:44
people in prisonfängelse.
178
449000
3000
människor i fängelse.
07:47
That relationshiprelation
179
452000
2000
Denna relation
07:49
is not mainlyhuvudsakligen drivendriven by more crimebrottslighet.
180
454000
2000
beror inte huvudsakligen på högre frekvens av brott.
07:51
In some placesplatser, that's partdel of it.
181
456000
3000
På vissa platser är det delvis det.
07:54
But mostmest of it is about more punitivebestraffande sentencingstraff,
182
459000
2000
Men mest av all beror det på mer bestraffande domar,
07:56
harsherhårdare sentencingstraff.
183
461000
2000
strängare domar.
07:58
And the more unequalolika societiessamhällen
184
463000
2000
Och de mer ojämlika samhällena
08:00
are more likelytroligt alsoockså to retainbehålla the deathdöd penaltystraff.
185
465000
4000
har också väldigt ofta kvar dödsstraff.
08:04
Here we have childrenbarn droppingatt lämna out of highhög schoolskola.
186
469000
5000
Här har vi barn som hoppar av High School (~= Gymnasiet)
08:09
Again, quiteganska bigstor differencesskillnader.
187
474000
2000
Igen, tämligen stor skillnad.
08:11
ExtraordinarilyUtomordentligt damagingskada,
188
476000
2000
Det är väldigt skadligt
08:13
if you're talkingtalande about usinganvänder sig av the talentstalanger of the populationbefolkning.
189
478000
3000
med avseende på tillvaratagandet av befolkningens förmågor och talanger.
08:16
This is socialsocial mobilityrörlighet.
190
481000
3000
Detta är social rörlighet.
08:19
It's actuallyfaktiskt a measuremäta of mobilityrörlighet
191
484000
2000
Det är ett faktiskt mått på rörlighet
08:21
basedbaserad on incomeinkomst.
192
486000
2000
baserad på inkomst.
08:23
BasicallyI princip, it's askingbe:
193
488000
2000
Den frågar egentligen:
08:25
do richrik fathersfäder have richrik sonssöner
194
490000
2000
har rika fäder rika söner
08:27
and poorfattig fathersfäder have poorfattig sonssöner,
195
492000
2000
och har fattiga fäder fattiga söner,
08:29
or is there no relationshiprelation betweenmellan the two?
196
494000
3000
eller finns det inget relation mellan de två?
08:32
And at the more unequalolika endslutet,
197
497000
2000
Och på den mer ojämlika sidan,
08:34
fathers'pappornas incomeinkomst is much more importantViktig --
198
499000
3000
så är faderns inkomst mycket viktigare --
08:37
in the U.K., USAUSA.
199
502000
3000
i Storbritannien, USA...
08:40
And in ScandinavianSkandinaviska countriesländer,
200
505000
2000
Och i skandinaviska länder,
08:42
fathers'pappornas incomeinkomst is much lessmindre importantViktig.
201
507000
2000
är faderns inkomst mindre viktig.
08:44
There's more socialsocial mobilityrörlighet.
202
509000
3000
Det finns mer social rörlighet.
08:47
And as we like to say --
203
512000
2000
Och som vi gillar att säga --
08:49
and I know there are a lot of AmericansAmerikaner in the audiencepublik here --
204
514000
3000
och jag vet att det finns många amerikaner i publiken här --
08:52
if AmericansAmerikaner want to liveleva the AmericanAmerikansk dreamdröm,
205
517000
3000
om amerikanerna vill leva den amerikanska drömmen,
08:55
they should go to DenmarkDanmark.
206
520000
2000
så borde de flytta till Danmark.
08:57
(LaughterSkratt)
207
522000
2000
(Skratt)
08:59
(ApplauseApplåder)
208
524000
4000
(Applåder)
09:03
I've shownvisad you just a few things in italicskursiv stil here.
209
528000
3000
Jag har bara visat er en del kursiva saker här.
09:06
I could have shownvisad a numbersiffra of other problemsproblem.
210
531000
2000
Jag skulle kunna visa er ett antal andra problem.
09:08
They're all problemsproblem that tendtendera to be more commonallmänning
211
533000
2000
De är alla problem som tenderar att förekomma oftare
09:10
at the bottombotten of the socialsocial gradientlutning.
212
535000
2000
på botten av samhällsstegen.
09:12
But there are endlessändlös problemsproblem with socialsocial gradientsgradienter
213
537000
5000
Men det finns ett oändligt antal problem med sociala skillnader
09:17
that are worsevärre in more unequalolika countriesländer --
214
542000
2000
som är värre i mer ojämlika länder --
09:19
not just a little bitbit worsevärre,
215
544000
2000
och inte bara lite värre,
09:21
but anything from twicedubbelt as commonallmänning to 10 timesgånger as commonallmänning.
216
546000
3000
allt från två till tio gånger så hög förekomst.
09:24
Think of the expensebekostnad,
217
549000
2000
Tänk på kostnaden,
09:26
the humanmänsklig costkosta of that.
218
551000
3000
den mänskliga kostnaden av detta.
09:29
I want to go back thoughdock to this graphGraf that I showedvisade you earliertidigare
219
554000
2000
Jag vill gå tillbaka till den graf som jag visade er tidigare
09:31
where we put it all togethertillsammans
220
556000
2000
där vi lade ihop allting
09:33
to make two pointspoäng.
221
558000
2000
för att poängtera två saker.
09:35
One is that, in graphGraf after graphGraf,
222
560000
3000
För det första, i graf efter graf,
09:38
we find the countriesländer that do worsevärre,
223
563000
2000
finner vi att länder som presterar sämre,
09:40
whatevervad som helst the outcomeresultat,
224
565000
2000
oavsett orsaken,
09:42
seemverka to be the more unequalolika onesettor,
225
567000
2000
verkar vara de mer ojämlika,
09:44
and the onesettor that do well
226
569000
2000
och de som presterar bättre
09:46
seemverka to be the NordicNordiska countriesländer and JapanJapan.
227
571000
3000
verkar vara de nordiska länderna samt Japan.
09:49
So what we're looking at
228
574000
2000
Så vad vi ser
09:51
is generalallmän socialsocial disfunctiondisfunction relatedrelaterad to inequalityolikhet.
229
576000
3000
är generell social dysfunktion i relation till ojämlikhet.
09:54
It's not just one or two things that go wrongfel,
230
579000
2000
Det är inte bara en eller två saker som går fel,
09:56
it's mostmest things.
231
581000
2000
det är det mesta.
09:58
The other really importantViktig pointpunkt I want to make on this graphGraf
232
583000
3000
Och det andra som jag vill poängtera med den här grafen
10:01
is that, if you look at the bottombotten,
233
586000
2000
är att om du tittar på dess botten,
10:03
SwedenSverige and JapanJapan,
234
588000
3000
Sverige och Japan,
10:06
they're very differentannorlunda countriesländer in all sortssorterar of wayssätt.
235
591000
3000
de är väldigt olika länder på alla sätt och vis.
10:09
The positionplacera of womenkvinnor,
236
594000
2000
Kvinnans status,
10:11
how closelynära they keep to the nuclearkärn familyfamilj,
237
596000
2000
hur pass mycket de håller sig till kärnfamiljsstrukturen,
10:13
are on oppositemotsatt endsändarna of the polespoler
238
598000
2000
de befinner sig på motsatta sidor
10:15
in termsvillkor of the richrik developedtagit fram worldvärld.
239
600000
2000
i den rika utvecklade världen.
10:17
But anotherannan really importantViktig differenceskillnad
240
602000
2000
Men en annan viktig skillnad
10:19
is how they get theirderas greaterstörre equalityjämlikhet.
241
604000
3000
är hur de åstadkommer högre jämlikhet.
10:22
SwedenSverige has hugeenorm differencesskillnader in earningsresultat,
242
607000
3000
Sverige har stora skillnader bland inkomster,
10:25
and it narrowsNarrows the gapgap throughgenom taxationbeskattning,
243
610000
2000
och minskar gapet genom beskattning,
10:27
generalallmän welfarevälfärd statestat,
244
612000
2000
en generell välfärdsstat,
10:29
generousgenerös benefitsfördelar and so on.
245
614000
3000
generösa förmåner och så vidare.
10:32
JapanJapan is rathersnarare differentannorlunda thoughdock.
246
617000
2000
Japan är annorlunda.
10:34
It startsbörjar off with much smallermindre differencesskillnader in earningsresultat before taxskatt.
247
619000
3000
I Japan är inkomstskillnaderna före skatt mindre.
10:37
It has lowerlägre taxesskatter.
248
622000
2000
Japan har lägre beskattning.
10:39
It has a smallermindre welfarevälfärd statestat.
249
624000
2000
Och är mindre av en välfärdsstat.
10:41
And in our analysisanalys of the AmericanAmerikansk statesstater,
250
626000
2000
Och i vår undersökning av amerikanska stater,
10:43
we find rathersnarare the samesamma contrastkontrast.
251
628000
2000
så finner vi samma sorts kontrast.
10:45
There are some statesstater that do well throughgenom redistributionomfördelning,
252
630000
3000
Det finns vissa stater som presterar bättre genom omdistribution,
10:48
some statesstater that do well
253
633000
2000
vissa stater presterar bättre
10:50
because they have smallermindre incomeinkomst differencesskillnader before taxskatt.
254
635000
3000
eftersom de har mindre skillnader i inkomst före skatt.
10:53
So we concludesluta
255
638000
2000
Så vi kan dra slutsatsen
10:55
that it doesn't much mattermateria how you get your greaterstörre equalityjämlikhet,
256
640000
3000
att det inte har någon betydelse hur du åstadkommer jämlikhet,
10:58
as long as you get there somehowpå något sätt.
257
643000
2000
så länge som den uppnås.
11:00
I am not talkingtalande about perfectperfekt equalityjämlikhet,
258
645000
2000
Jag talar inte om perfekt jämlikhet,
11:02
I'm talkingtalande about what existsexisterar in richrik developedtagit fram marketmarknadsföra democraciesdemokratier.
259
647000
4000
Jag talar om det som existerar i rika utvecklade demokratier.
11:08
AnotherEn annan really surprisingförvånande partdel of this picturebild
260
653000
5000
En annan överraskande del av den här bilden
11:13
is that it's not just the poorfattig
261
658000
2000
är att det inte bara är de fattiga
11:15
who are affectedpåverkade by inequalityolikhet.
262
660000
3000
som påverkas av ojämlikhet.
11:18
There seemsverkar to be some truthsanning in JohnJohn Donne'sDonnes
263
663000
2000
Det verkar finnas en del sanning i John Donnes
11:20
"No man is an islandö."
264
665000
3000
"Ingen människa är en ö."
11:23
And in a numbersiffra of studiesstudier, it's possiblemöjlig to comparejämföra
265
668000
3000
I en mängd olika studier så är det möjligt att jämföra
11:26
how people do in more and lessmindre equallika countriesländer
266
671000
3000
hur folk presterar i mer och mindre jämlika länder
11:29
at eachvarje levelnivå in the socialsocial hierarchyhierarki.
267
674000
3000
på olika nivåer av samhällshierarkin.
11:32
This is just one exampleexempel.
268
677000
3000
Det här är bara ett exempel.
11:35
It's infantspädbarn mortalitydödlighet.
269
680000
2000
Detta är spädbarnsdöd.
11:37
Some SwedesSvenskarna very kindlyVänligen classifiedklassificeras a lot of theirderas infantspädbarn deathsdödsfall
270
682000
3000
Några svenskar var vänliga och klassificerade en mängd av dödsfallen för deras spädbarn
11:40
accordingenligt to the BritishBrittiska registerRegistrera of generalallmän socioeconomicsocioekonomiska classificationklassificering.
271
685000
5000
enligt det brittiska registrets allmänna socioekonomiska klassificering.
11:45
And so it's anachronisticallyanachronistically
272
690000
3000
Så det är anakronistiskt
11:48
a classificationklassificering by fathers'pappornas occupationsyrken,
273
693000
2000
en klassificering av fäders yrken,
11:50
so singleenda parentsföräldrar go on theirderas ownegen.
274
695000
2000
så ensamstående mödrar står för sig själva.
11:52
But then where it sayssäger "lowlåg socialsocial classklass,"
275
697000
3000
Där det står "låg klass"
11:55
that's unskilledoutbildade manualmanuell occupationsyrken.
276
700000
3000
är det okvalificerade arbetaryrken.
11:58
It goesgår throughgenom towardsmot the skilledskicklig manualmanuell occupationsyrken in the middlemitten,
277
703000
4000
Det går mot kvalificerade arbetaryrken i mitten,
12:02
then the juniorJunior non-manualicke-manual,
278
707000
2000
sedan de lägre icke-arbetaryrkena,
12:04
going up highhög to the professionalprofessionell occupationsyrken --
279
709000
3000
högre upp till de professionella yrkena --
12:07
doctorsdoktorer, lawyersadvokater,
280
712000
2000
läkare, advokater
12:09
directorsdirektörer of largerstörre companiesföretag.
281
714000
2000
direktörer för större företag.
12:11
You see there that SwedenSverige does better than BritainStorbritannien
282
716000
3000
Ni ser där att Sverige presterar bättre än Storbritannien
12:14
all the way acrosstvärs över the socialsocial hierarchyhierarki.
283
719000
3000
över hela samhällshierarkin.
12:19
The biggeststörsta differencesskillnader are at the bottombotten of societysamhälle.
284
724000
2000
Den största skillnaden ses på botten av samhället.
12:21
But even at the toptopp,
285
726000
2000
Men även på toppen,
12:23
there seemsverkar to be a smallsmå benefitdra nytta
286
728000
2000
så verkar det finnas en viss förmån
12:25
to beingvarelse in a more equallika societysamhälle.
287
730000
2000
med att leva i ett mer jämlikt samhälle.
12:27
We showshow that on about fivefem differentannorlunda setsuppsättningar of datadata
288
732000
3000
Vi visar detta på ungefär fem olika set av data
12:30
coveringsom täcker educationalpedagogisk outcomesutfall
289
735000
2000
som täcker utbildning och studier
12:32
and healthhälsa in the UnitedUnited StatesStaterna and internationallyinternationellt.
290
737000
3000
och hälsa i USA och internationellt.
12:35
And that seemsverkar to be the generalallmän picturebild --
291
740000
3000
Och det verkar vara den generella bilden --
12:38
that greaterstörre equalityjämlikhet makesgör mostmest differenceskillnad at the bottombotten,
292
743000
3000
att större jämlikhet gör störst skillnad på botten,
12:41
but has some benefitsfördelar even at the toptopp.
293
746000
3000
men har vissa förmåner på toppen.
12:44
But I should say a few wordsord about what's going on.
294
749000
4000
Men jag borde säga ett par ord om vad som pågår.
12:48
I think I'm looking and talkingtalande
295
753000
2000
Jag tror att jag ser på och talar om
12:50
about the psychosocialpsykosociala effectseffekter of inequalityolikhet.
296
755000
3000
den psykosociala effekten av ojämlikhet.
12:53
More to do with feelingskänslor of superiorityöverlägsenhet and inferiorityinferiority,
297
758000
3000
Mer bestämt om känslan av överlägsenhet och underlägsenhet,
12:56
of beingvarelse valuedvärderad and devalueddevalverat,
298
761000
2000
att värderas och nedvärderas,
12:58
respectedrespekterad and disrespecteddisrespected.
299
763000
3000
huruvida man är respekterad.
13:01
And of coursekurs, those feelingskänslor
300
766000
2000
Och så klart, känslan
13:03
of the statusstatus competitionkonkurrens that comeskommer out of that
301
768000
3000
av tävlan efter status som kommer ur det,
13:06
drivesenheter the consumerismkonsumentupplysning in our societysamhälle.
302
771000
3000
som driver konsumtionen i vårt samhälle.
13:09
It alsoockså leadsleads to statusstatus insecurityosäkerhet.
303
774000
3000
Det leder också till otrygghet inom status.
13:12
We worryoroa more about how we're judgedbedömas and seensett by othersandra,
304
777000
4000
Vi oroar oss mer för hur andra ser och bedömer oss,
13:16
whetherhuruvida we're regardedbetraktas as attractiveattraktiv, cleverduktig,
305
781000
3000
huruvida vi kan anses vara attraktiva, smarta,
13:19
all that kindsnäll of thing.
306
784000
3000
allt det där.
13:22
The social-evaluativesocial-evaluerande judgmentsdomar increaseöka,
307
787000
3000
Social utvärdering och bedömning ökar
13:25
the fearrädsla of those social-evaluativesocial-evaluerande judgmentsdomar.
308
790000
4000
rädslan för social utvärdering och bedömning.
13:29
InterestinglyIntressant,
309
794000
2000
Intressant nog,
13:31
some parallelparallell work going on in socialsocial psychologypsykologi:
310
796000
4000
sker liknande arbete inom socialpsykologin:
13:35
some people reviewedomdömet 208 differentannorlunda studiesstudier
311
800000
3000
några människor gick igenom 208 olika studier
13:38
in whichsom volunteersvolontärer had been invitedinbjudna
312
803000
3000
där volontärer hade blivit inbjudna
13:41
into a psychologicalpsykologisk laboratorylaboratorium
313
806000
2000
till ett psykologiskt laboratorium
13:43
and had theirderas stresspåfrestning hormoneshormoner,
314
808000
2000
och fick sina stresshormoner,
13:45
theirderas responsesSvaren to doing stressfulstressig tasksuppgifter, measuredmätt.
315
810000
4000
och sina reaktioners till att utföra stressande uppgifter mätta.
13:49
And in the reviewrecension,
316
814000
2000
Och i granskningen
13:51
what they were interestedintresserad in seeingseende
317
816000
2000
var vad de var intresserade av att se
13:53
is what kindsnäll of stressesParlamentet betonar
318
818000
2000
vilken sorts stress
13:55
mostmest reliablytillförlitligt raisehöja levelsnivåer of cortisolkortisol,
319
820000
3000
som mest tillförlitligt ökar nivåerna av kortisol,
13:58
the centralcentral stresspåfrestning hormonehormon.
320
823000
2000
det centrala stresshormonet.
14:00
And the conclusionslutsats was
321
825000
2000
Och slutsatsen var
14:02
it was tasksuppgifter that includedinkluderad social-evaluativesocial-evaluerande threathot --
322
827000
3000
att det var uppgifter som hotade med social utvärdering --
14:05
threatsHot to self-esteemsjälvkänsla or socialsocial statusstatus
323
830000
3000
hot mot självförtroendet och samhällstatus
14:08
in whichsom othersandra can negativelynegativt judgebedöma your performanceprestanda.
324
833000
3000
där andra kan negativt bedöma din prestation.
14:11
Those kindsnäll of stressesParlamentet betonar
325
836000
2000
Den sortens stress
14:13
have a very particularsärskild effecteffekt
326
838000
3000
hade en väldigt särskild effekt
14:16
on the physiologyfysiologi of stresspåfrestning.
327
841000
3000
på stressens fysiologi.
14:20
Now we have been criticizedkritiserats.
328
845000
2000
Vi har blivit kritiserade.
14:22
Of coursekurs, there are people who dislikeogillar this stuffgrejer
329
847000
3000
Så klart finns det folk som inte gillar det här
14:25
and people who find it very surprisingförvånande.
330
850000
3000
och folk som finner det väldigt överraskande.
14:28
I should tell you thoughdock
331
853000
2000
Jag borde dock berätta för er att
14:30
that when people criticizeklandra us for pickingplockning and choosingatt välja datadata,
332
855000
3000
när folk kritiserar oss för att göra urval bland vår data,
14:33
we never pickplocka and choosevälja datadata.
333
858000
2000
att vi aldrig gör urval när vi väljer vår data
14:35
We have an absoluteabsolut ruleregel
334
860000
2000
Vi har en absolut regel
14:37
that if our datadata sourcekälla has datadata for one of the countriesländer we're looking at,
335
862000
3000
som säger att om vår källa har data om de länder som vi undersöker,
14:40
it goesgår into the analysisanalys.
336
865000
2000
så läggs den datan till i undersökningen.
14:42
Our datadata sourcekälla decidesbestämmer
337
867000
2000
Vår källa bestämmer
14:44
whetherhuruvida it's reliablepålitlig datadata,
338
869000
2000
huruvida det är tillförlitlig data,
14:46
we don't.
339
871000
2000
inte vi.
14:48
OtherwiseAnnars that would introduceinföra biaspartiskhet.
340
873000
2000
Annars skulle det introducera partiskhet.
14:50
What about other countriesländer?
341
875000
2000
Hur är det med andra länder?
14:52
There are 200 studiesstudier
342
877000
3000
Det finns 200 studier
14:55
of healthhälsa in relationförhållande to incomeinkomst and equalityjämlikhet
343
880000
3000
för hälsa i relation till inkomst och jämlikhet
14:58
in the academicakademisk peer-reviewedgranskad journalsjournaler.
344
883000
3000
i de akademiska och fackgranskade journalerna.
15:01
This isn't confinedbegränsad to these countriesländer here,
345
886000
3000
Detta är inte begränsat till de länderna här,
15:04
hidinggömmer sig a very simpleenkel demonstrationdemonstration.
346
889000
2000
döljer en mycket enkel demonstration.
15:06
The samesamma countriesländer,
347
891000
2000
Samma länder
15:08
the samesamma measuremäta of inequalityolikhet,
348
893000
2000
samma mått av ojämlikhet,
15:10
one problemproblem after anotherannan.
349
895000
3000
det ena problemet efter det andra.
15:14
Why don't we controlkontrollera for other factorsfaktorer?
350
899000
2000
Varför kollar vi inte efter andra faktorer?
15:16
Well we'vevi har shownvisad you that GNPBNI perper capitacapita
351
901000
2000
Vi har visat er att BNP per capita
15:18
doesn't make any differenceskillnad.
352
903000
2000
inte utgör någon skillnad.
15:20
And of coursekurs, othersandra usinganvänder sig av more sophisticatedsofistikerad methodsmetoder in the literaturelitteratur
353
905000
4000
Och så klart, andra som har använt mer sofistikerade metoder i litteraturen
15:24
have controlledkontrollerade for povertyfattigdom and educationutbildning
354
909000
2000
har kontrollerat för fattigdom och utbildning
15:26
and so on.
355
911000
3000
och så vidare.
15:30
What about causalityorsakssamband?
356
915000
2000
Hur är det med kausalitet?
15:32
CorrelationKorrelation in itselfsig doesn't provebevisa causalityorsakssamband.
357
917000
3000
Korrelation i sig bevisar inte kausalitet.
15:35
We spendspendera a good bitbit of time.
358
920000
2000
Vi tillbringar en hel del tid.
15:37
And indeedverkligen, people know the causalorsaks linkslänkar quiteganska well
359
922000
2000
Minsann, folk känner till de kausala sambanden rätt väl
15:39
in some of these outcomesutfall.
360
924000
2000
i vissa av dessa resultat.
15:41
The bigstor changeByta in our understandingförståelse
361
926000
2000
Den stora förändringen i vår förståelse
15:43
of driversdrivrutiner of chronickronisk healthhälsa
362
928000
2000
för orsaker till kronisk sjukdom
15:45
in the richrik developedtagit fram worldvärld
363
930000
2000
i den rika utvecklade världen
15:47
is how importantViktig chronickronisk stresspåfrestning from socialsocial sourceskällor
364
932000
4000
är hur viktigt socialt relaterad kronisk stress
15:51
is affectingpåverkar the immuneimmun systemsystemet,
365
936000
2000
påverkar immunsystemet,
15:53
the cardiovascularkardiovaskulär systemsystemet.
366
938000
3000
hjärt- och kärlsystemet.
15:56
Or for instanceexempel, the reasonanledning why violencevåld
367
941000
2000
Eller till exempel, anledningen till varför våld
15:58
becomesblir more commonallmänning in more unequalolika societiessamhällen
368
943000
3000
är vanligare i mer ojämlika samhällen
16:01
is because people are sensitivekänslig to beingvarelse lookedtittade down on.
369
946000
5000
är för att folk är känsliga för att man ser ned på dem.
16:06
I should say that to dealhandla with this,
370
951000
3000
Jag borde säga att för att hantera detta,
16:09
we'vevi har got to dealhandla with the post-taxefter skatt things
371
954000
2000
så måste vi hantera sakerna efter skatt
16:11
and the pre-taxföre skatt things.
372
956000
2000
och före skatt.
16:13
We'veVi har got to constrainbegränsa incomeinkomst,
373
958000
3000
Vi måste begränsa inkomst,
16:16
the bonusbonus culturekultur incomesinkomster at the toptopp.
374
961000
2000
kulturen av lönebonusar på toppen.
16:18
I think we mustmåste make our bosseschefer accountableansvarig to theirderas employeesanställda
375
963000
3000
Jag tycker att vi måste få våra chefer att bära ansvar inför sina anställda
16:21
in any way we can.
376
966000
3000
på alla sätt vi kan.
16:24
I think the take-hometa hem messagemeddelande thoughdock
377
969000
3000
Det budskap som kan hämtas ur detta
16:27
is that we can improveförbättra the realverklig qualitykvalitet of humanmänsklig life
378
972000
4000
är vi kan bättra på folks livskvalité
16:31
by reducingminska the differencesskillnader in incomesinkomster betweenmellan us.
379
976000
3000
genom att minska på skillnaderna i inkomst emellan oss.
16:34
SuddenlyPlötsligt we have a handlehantera
380
979000
2000
Plötsligt har vi ett grepp
16:36
on the psychosocialpsykosociala well-beingvälbefinnande of wholehela societiessamhällen,
381
981000
2000
på den psykosociala välfärden för hela samhällen,
16:38
and that's excitingspännande.
382
983000
2000
och det är spännande.
16:40
Thank you.
383
985000
2000
Tack.
16:42
(ApplauseApplåder)
384
987000
6000
(Applåder)
Translated by David Gustavsson
Reviewed by Stephanie Green

▲Back to top

ABOUT THE SPEAKER
Richard Wilkinson - Public health researcher
In "The Spirit Level," Richard Wilkinson charts data that proves societies that are more equal are healthier, happier societies.

Why you should listen

For decades, Richard Wilkinson has studied the social effects of income inequality and how social forces affect health. In The Spirit Level, a book coauthored with Kate Pickett, he lays out reams of statistical evidence that, among developed countries, societies that are more equal – with a smaller income gap between rich and poor -- are happier and healthier than societies with greater disparities in the distribution of wealth.

While poverty has long been recognized as an indicator for such social ills as crime, obesity, teen pregnancy, Wilkinson and Pickett have demonstrated that societal well-being bears no relation to per capita income. They’ve also found that the symptoms of inequality trouble all levels of society. Across the board, mental health, levels of violence and addiction, even life expectancy are affected by the psycho-social stress caused by income gaps and status anxiety.

In the UK, The Spirit Level won support from politicians both left and right. Wilkinson, who is Professor Emeritus of Social Epidemiology at the University of Nottingham, also cofounded The Equality Trust, a nonprofit that aims to reduce income inequality by educating and engaging the public while supporting political commitment to address the problem.

He says: "While I'd always assumed that an equal society must score better on social cohesion, I never expected to find such clear differences between existing market economies."

NEW: Read the TED Blog's Q&A with Richard Wilkinson >>

More profile about the speaker
Richard Wilkinson | Speaker | TED.com