ABOUT THE SPEAKER
Erin McKean - Dictionary editor
As the co-founder of Reverb Technologies, the maker of the online dictionary Wordnik, Erin McKean is reshaping how we interact with language itself.

Why you should listen

Erin McKean's job as a lexicographer involves living in a constant state of research. She searches high and low -- from books to blogs, newspapers to cocktail parties -- for new words, new meanings for old words, or signs that old words have fallen out of use. In June of this year, she involved us all in the search by launching Wordnik, an online dictionary that houses all the traditionally accepted words and definitions, but also asks users to contribute new words and new uses for old words. Wordnik pulls real-time examples of word usage from Twitter, image representations from Flickr along with many more non-traditional, and highly useful, features. 

Before Wordnik, McKean was one of the youngest editors of the New Oxford American Dictionary. She continues to serve as the editor of the language quarterly  Verbatim ("language and linguistics for the layperson since 1974") and is the author of multiple books, including That's Amore and the entire Weird and Wonderful Words series. All that, and she maintains multiple blogs, too: McKean is the keen observationalist behind A Dress a Day and Dictionary Evangelist. Is there anything she can't do? Surprisingly, she is notoriously bad at Scrabble.  

 

 

More profile about the speaker
Erin McKean | Speaker | TED.com
TEDYouth 2014

Erin McKean: Go ahead, make up new words!

Erin McKean: Sätt fart, hitta på nya ord!

Filmed:
1,936,780 views

I det här roliga, korta talet från TEDYouth, uppmanar - nej hejarklacksleder - lexikografen Erin McKean sin publik att skapa nya ord när de befintliga inte riktigt duger. Hon listar sex sätt att skapa nya ord i engelskan från sammansättningar till "verbifiering" för att göra språket bättre på att uttrycka vad vi menar, och för att skapa fler sätt för oss att förstå varandra.
- Dictionary editor
As the co-founder of Reverb Technologies, the maker of the online dictionary Wordnik, Erin McKean is reshaping how we interact with language itself. Full bio

Double-click the English transcript below to play the video.

00:12
I'm a lexicographerlexikograf.
0
370
1558
Jag är lexikograf.
00:13
I make dictionariesordlistor.
1
1928
1754
Jag gör ordböcker.
00:15
And my jobjobb as a lexicographerlexikograf
2
3682
1439
Och mitt jobb som lexikograf
00:17
is to try to put all the wordsord possiblemöjlig
into the dictionarylexikon.
3
5121
3720
är att stoppa in så många ord
som bara är möjligt i ordboken.
00:20
My jobjobb is not to decidebesluta what a wordord is;
that is your jobjobb.
4
8841
6083
Mitt jobb är inte att avgöra
vad ett ord är, det är ert jobb.
00:26
EverybodyAlla who speakstalar EnglishEngelska
decidesbestämmer togethertillsammans
5
14924
2897
Alla som talar engelska
avgör det, tillsammans
00:29
what's a wordord and what's not a wordord.
6
17821
2332
vad som utgör ett ord,
och vad som inte gör det.
00:32
EveryVarje languagespråk is just a groupgrupp of people
who agreehålla med to understandförstå eachvarje other.
7
20153
5152
Språk består bara av en grupp människor
som kommer överens om att förstå varandra.
00:37
Now, sometimesibland when people are tryingpåfrestande
to decidebesluta whetherhuruvida a wordord is good or baddålig,
8
25305
4604
Ibland, när folk försöker bestämma sig för
om ett ord är bra eller dåligt,
00:41
they don't really have a good reasonanledning.
9
29909
1768
så har de inte alltid ett gott skäl.
00:43
So they say something like,
"Because grammargrammatik!"
10
31677
2811
Så de säger något i stil med
"För att grammatik!"
00:46
(LaughterSkratt)
11
34488
1934
(Skratt)
Jag bryr mig egentligen
inte så mycket om grammatik...
00:48
I don't actuallyfaktiskt really carevård about grammargrammatik
too much -- don't tell anybodyvem som helst.
12
36862
3563
Säg inte det till nån.
Men ordet "grammatik"...
00:52
But the wordord "grammargrammatik," actuallyfaktiskt,
there are two kindsslag of grammargrammatik.
13
40425
3139
Egentligen finns det
två sorters grammatik.
Det finns en sort som lever i ditt huvud
00:55
There's the kindsnäll of grammargrammatik
that livesliv insideinuti your brainhjärna,
14
43564
2870
00:58
and if you're a nativeinföding
speakerhögtalare of a languagespråk
15
46434
2109
och om du talar ditt modersmål
01:00
or a good speakerhögtalare of a languagespråk,
16
48543
1589
eller talar ett språk flytande
01:02
it's the unconsciousmedvetslös rulesregler that you followFölj
when you speaktala that languagespråk.
17
50132
3399
så är det de omedvetna reglerna
som du följer när du talar det språket.
01:05
And this is what you learnlära sig when
you learnlära sig a languagespråk as a childbarn.
18
53531
3021
Och det här är vad du lär dig
när du som barn lär dig ett språk.
01:08
And here'shär är an exampleexempel:
19
56552
1637
Och här är ett exempel:
01:10
This is a wugWug, right?
20
58189
1525
Det här är en wug, eller hur?
01:11
It's a wugWug.
21
59714
2061
Det är en wug.
01:13
Now there is anotherannan one.
22
61775
1696
Här är en till.
01:15
There are two of these.
23
63471
1163
Det finns två såna här.
01:16
There are two ...
24
64634
1289
Det finns två...
01:17
AudienceMålgrupp: WugsWugs.
25
65923
1184
Publiken: Wuggar
01:19
ErinErin McKeanMcKean: ExactlyExakt! You know
how to make the pluralplural of wugWug.
26
67107
3713
Erin McKean: Exakt! Ni vet
hur man böjer wug i plural.
01:22
That ruleregel livesliv in your brainhjärna.
27
70820
1481
Den regeln lever i era huvuden.
01:24
You never had to be taughtlärde this ruleregel,
you just understandförstå it.
28
72301
2949
Ingen har lärt er den här regeln,
ni bara förstår den.
01:27
This is an experimentexperimentera that was inventeduppfann
by a professorprofessor at [BostonBoston UniversityUniversitet]
29
75250
3629
Det här experimentet uppfanns
av en professor på [Boston University]
01:30
namedsom heter JeanJean BerkoBerko GleasonGleason back in 1958.
30
78879
3145
vid namn Jean Berko Gleason redan 1958.
01:34
So we'vevi har been talkingtalande about this
for a long time.
31
82024
3025
Så vi har pratat om det här
under lång tid.
01:37
Now, these kindsslag of naturalnaturlig rulesregler
that existexistera in your brainhjärna,
32
85049
3514
Men, den här sortens naturliga regler
som finns i ditt huvud,
01:40
they're not like traffictrafik lawslagar,
they're more like lawslagar of naturenatur.
33
88563
4222
fungerar inte som trafikregler,
de är mer som naturlagar.
01:44
And nobodyingen has to remindpåminna you to obeylyda
a lawlag of naturenatur, right?
34
92785
3355
Och ingen behöver påminna er om att
följa en naturlag, eller hur?
01:48
When you leavelämna the househus in the morningmorgon-,
your mommamma doesn't say,
35
96140
2953
När du går hemifrån på morgonen
säger inte din mamma,
01:51
"Hey, honeyhonung, I think
it's going to be coldkall, take a hoodiehoodie,
36
99093
2879
"Du älskling, jag tror att
det blir kallt idag, ta en jacka,
01:53
don't forgetglömma to obeylyda the lawlag of gravityallvar."
37
101972
2467
och glöm inte att följa tyngdlagen."
01:56
NobodyIngen sayssäger this.
38
104439
1886
Ingen säger så.
01:58
Now, there are other rulesregler that are more
about mannersManners than they are about naturenatur.
39
106325
6857
Nu finns det också regler som handlar mer
om uppförande än om naturen.
02:05
So you can think of a wordord as like a hathatt.
40
113182
2864
Så du kan tänka som...
Ett ord är som en hatt.
02:08
OnceEn gång you know how hatshattar work,
41
116046
2250
När du väl vet hur hattar fungerar
02:10
nobodyingen has to tell you,
"Don't wearha på sig hatshattar on your feetfötter."
42
118296
2867
behöver ingen säga åt dig
"Ha inte hattar på fötterna."
02:13
What they have to tell you is,
"Can you wearha på sig hatshattar insideinuti?
43
121163
3344
Vad de kan berätta är,
"Kan man ha hatt inomhus?
02:16
Who getsblir to wearha på sig a hathatt?
44
124507
1757
Vem får bära hatt?
02:18
What are the kindsslag of hatshattar
you get to wearha på sig?"
45
126264
3132
Vilken sorts hattar får du bära?"
02:21
Those are more of the secondandra kindsnäll
of grammargrammatik,
46
129396
2422
Det är mer den andra sortens grammatik,
02:23
whichsom linguistslingvister oftenofta call usageanvändande,
as opposedmotsatt to grammargrammatik.
47
131818
4303
som lingvister ofta kallar användning,
till skillnad från grammatik.
02:28
Now, sometimesibland people use this kindsnäll of
rules-basedregelbaserade grammargrammatik
48
136121
4134
Ibland använder folk
den här sortens regelbaserad grammatik
02:32
to discourageavskräcka people from makingtillverkning up wordsord.
49
140255
2788
för att avskräcka folk
från att hitta på ord.
02:35
And I think that is, well, stupiddum.
50
143043
2684
Och jag tycker att det är, ptja, dumt.
02:37
So, for exampleexempel,
people are always tellingtalande you,
51
145727
3266
Så, till exempel säger folk ofta
"Var kreativ, skapa ny musik,
02:40
"Be creativekreativ, make newny musicmusik, do artkonst,
inventuppfinna things, sciencevetenskap and technologyteknologi."
52
148993
5240
skapa konst, uppfinn saker,
vetenskap och teknologi."
02:46
But when it comeskommer to
wordsord, they're like,
53
154233
2038
Men när det kommer till ord,
så säger de typ
02:48
"Don't! No. CreativityKreativitet stopsstopp right here,
whippersnapperswhippersnappers. Give it a restresten."
54
156271
4720
"Låt bli! Nej. Här slutar kreativiteten,
viktigpettrar. Lugna ner er."
02:53
(LaughterSkratt)
55
161004
1417
(Skratt)
02:54
But that makesgör no sensekänsla to me.
56
162421
1721
Det är helt ologiskt i min värld.
02:56
WordsOrd are great.
We should have more of them.
57
164142
2332
Ord är fantastiska.
Vi borde ha fler såna.
02:58
I want you to make
as manymånga newny wordsord as possiblemöjlig.
58
166474
4056
Jag vill att ni uppfinner
så många nya ord som ni bara kan.
03:02
And I'm going to tell you sixsex wayssätt that
you can use to make newny wordsord in EnglishEngelska.
59
170530
5008
Och jag ska berätta om sex sätt
som ni kan använda
för att skapa nya engelska ord.
Det första sättet är enklast.
03:07
The first way is the simplestenklaste way.
60
175550
2089
03:09
BasicallyI princip, stealstjäla them from other
languagesspråk.
61
177639
2223
Helt enkelt, stjäl ord från andra språk.
03:11
["Go robråna other people"]
(LaughterSkratt)
62
179862
2824
[Spring iväg och sno från andra]
(Skratt)
Lingvister kallar det att låna,
03:15
LinguistsLingvister call this borrowingupp-,
63
183936
1828
03:17
but we never give the wordsord back ,
so I'm just going to be honestärlig
64
185764
3060
men vi lämnar aldrig tillbaka orden,
så jag ska bara vara ärlig
03:20
and call it stealingstjäla.
65
188824
1960
och kalla det att stjäla.
03:22
We usuallyvanligtvis take wordsord for things
that we like, like deliciousläckra foodmat.
66
190784
3370
Oftast tar vi ord som handlar om saker
som vi tycker om, som god mat.
03:26
We tooktog "kumquatkumquat" from ChineseKinesiska,
we tooktog "caramelkaramell" from FrenchFranska.
67
194154
3790
Vi tog "kumquat" från kinesiskan,
vi tog "karamell" från franskan.
Vi tar också ord som handlar om
häftiga saker, som "ninja", eller hur?
03:29
We alsoockså take wordsord
for coolHäftigt things like "ninjaNinja," right?
68
197944
2907
03:32
We tooktog that from JapaneseJapanska,
69
200851
1450
Det tog vi från japanskan,
03:34
whichsom is kindsnäll of a coolHäftigt tricklura because
ninjasNinjas are hardhård to stealstjäla from.
70
202301
3269
vilket är ett rätt coolt trick
eftersom ninjor är svåra att stjäla från.
03:37
(LaughterSkratt)
71
205570
2114
(Skratt)
03:39
So anotherannan way that you
can make wordsord in EnglishEngelska
72
207684
3260
Ett annat sätt att skapa nya engelska ord
03:42
is by squishingMosa two
other EnglishEngelska wordsord togethertillsammans.
73
210944
2941
är att trycka ihop två ord till ett.
03:45
This is calledkallad compoundingCompounding.
74
213885
1687
Det kallas för sammansättning.
03:47
WordsOrd in EnglishEngelska are like LegoLEGO:
75
215572
1510
Engelska ord är som Lego:
03:49
If you use enoughtillräckligt forcetvinga,
you can put any two of them togethertillsammans.
76
217082
3365
Om du tar i tillräckligt mycket så kan du
sätta ihop vilka två bitar som helst.
03:52
(LaughterSkratt)
77
220447
1665
(Skratt)
I engelskan gör vi det här hela tiden:
03:54
We do this all the time in EnglishEngelska:
78
222832
1795
03:56
WordsOrd like "heartbrokenförtvivlad," "bookwormBookworm,"
"sandcastlesandslott" all are compoundsföreningar.
79
224627
5478
Ord som "heartbroken", "bookworm",
"sandcastle" är alla sammansatta ord.
04:02
So go aheadett huvud and make wordsord like
"duckfaceDuckface," just don't make duckfaceDuckface.
80
230105
3501
Så fortsätt att uppfinna ord
som "duckface", men gör inget duckface.
04:05
(LaughterSkratt)
81
233606
1479
(Skratt)
04:07
AnotherEn annan way that you can make wordsord
in EnglishEngelska is kindsnäll of like compoundingCompounding,
82
235835
4013
Ett annat sätt att skapa engelska ord
är ganska likt sammansättning,
04:11
but insteadistället you use so much forcetvinga
when you squishsquish the wordsord togethertillsammans
83
239848
5051
men istället tar man i så mycket
för att trycka ihop orden
04:16
that some partsdelar fallfalla off.
84
244899
1635
så att vissa delar faller bort.
04:18
So these are blendblandning wordsord,
85
246534
1681
Så det här är blandord,
04:20
like "brunchbrunch" is a blendblandning
of "breakfastfrukost" and "lunchlunch."
86
248215
3849
som "brunch" är en blandning
av "breakfast" och "lunch."
04:24
"MotelMotel" is a blendblandning of "motormotor-" and "hotelhotell."
87
252064
2732
"Motel" är en blandning
av "motor" och "hotel."
04:26
Who here knewvisste that "motelMotel"
was a blendblandning wordord?
88
254796
2941
Hur många här visste
att "motel" är ett blandord?
Ja, det ordet är så gammalt i engelskan
04:29
Yeah, that wordord is so oldgammal in EnglishEngelska
89
257737
1844
04:31
that lots of people don't know that
there are partsdelar missingsaknas.
90
259581
3111
att många människor inte vet
att det fattas delar.
04:34
"EdutainmentEdutainment" is a blendblandning
of "educationutbildning" and "entertainmentunderhållning."
91
262692
4295
"Edutainment" är en blandning
av "education" och "entertainment."
04:38
And of coursekurs, "electrocuteElectrocute" is a
blendblandning of "electricelektrisk" and "executeKör."
92
266987
5210
Och förstås är "electrocute" en blandning
av "electric" och "execute."
04:44
(LaughterSkratt)
93
272197
1810
(Skratt)
04:46
You can alsoockså make wordsord
by changingskiftande how they operatefungera.
94
274007
3321
Man kan också skapa ord
genom att använda dem på nya sätt.
04:49
This is calledkallad functionalfunktionell shiftflytta.
95
277328
1613
Det kallas för funktionsändring.
04:50
You take a wordord that actsakter
as one partdel of speechTal,
96
278941
2301
Man tar ett ord som fungerar
som en språkdel
04:53
and you changeByta it into anotherannan
partdel of speechTal.
97
281242
2280
och flyttar det till en annan språkdel.
Okej, hur många här visste att "friend"
inte alltid har varit ett verb?
04:55
Okay, who here knewvisste that "friendvän"
hasn'thar inte always been a verbverb?
98
283522
4019
05:00
"FriendVän" used to be nounsubstantivet
and then we verbedverbed it.
99
288881
4195
"Friend" brukade vara ett substantiv
och sen verbifierade vi det.
05:05
AlmostNästan any wordord in EnglishEngelska can be verbedverbed.
100
293076
3269
Nästan alla engelska ord kan verbifieras.
05:08
You can alsoockså take adjectivesAdjektiv
and make them into nounsSubstantiv.
101
296345
2633
Man kan också göra om adjektiv
till substantiv.
05:10
"CommercialKommersiella" used to be an adjectiveadjektivet
and now it's a nounsubstantivet.
102
298978
3727
"Commercial" brukade vara ett adjektiv,
nu är det ett substantiv.
05:14
And of coursekurs, you can "greengrön" things.
103
302705
2446
Och man kan förstås "gröna" saker.
05:17
AnotherEn annan way to make wordsord
in EnglishEngelska is back-formationBack-formation.
104
305151
3338
Ett annat sätt att skapa engelska ord
är subtraktionsbildning.
05:20
You can take a wordord and you can
kindsnäll of squishsquish it down a little bitbit.
105
308489
3258
Man kan liksom kapa ner ett ord en aning.
05:23
So for exampleexempel, in EnglishEngelska we had the wordord
"editorredaktör" before we had the wordord "editredigera."
106
311747
4821
Så till exempel hade vi i engelskan ordet
"editor" innan vi hade ordet "edit."
05:28
"EditRedigera" was formedbildad from "editorredaktör."
107
316568
1752
"Edit" skapades ur "editor".
05:30
SometimesIbland these back-formationsBack-Formations
soundljud a little sillydumbom:
108
318320
2745
Ibland kan subtraktionsbildningarna
låta ganska fåniga.
Bulldozrar bulldozar, butlers butlar
och snattare snattar.
05:33
BulldozersBulldozers bulldozeBulldoze, butlersButlers butlebutle
and burglersburglers burglelandsstigning.
109
321065
4388
05:37
(LaughterSkratt)
110
325453
1625
(Skratt)
05:39
AnotherEn annan way to make wordsord in EnglishEngelska
111
327278
1772
Ett annat sätt att skapa engelska ord
05:41
is to take the first lettersbrev of something
and squishsquish them togethertillsammans.
112
329050
3170
är att ta de första bokstäverna
och trycka ihop dem.
05:44
So NationalNationella AeronauticsFlygteknik and SpaceUtrymme
AdministrationAdministration becomesblir NASANASA.
113
332220
3031
Så National Aeronautics
and Space Administration blir NASA.
Och det här kan man förstås göra
med vad som helst, OMG!
05:47
And of coursekurs you can do this
with anything, OMGOMG!
114
335251
3712
Så det spelar ingen roll
hur fåniga orden är.
05:50
So it doesn't mattermateria how sillydumbom
the wordsord are.
115
338963
5639
05:56
They can be really good wordsord of EnglishEngelska.
116
344602
2006
De kan ändå vara
riktigt bra engelska ord.
05:58
"AbsquatulateAbsquatulate" is a perfectlyperfekt
good wordord of EnglishEngelska.
117
346608
4018
"Absquatalate"
är ett utmärkt engelskt ord.
06:02
"MugwumpMugwump" is a perfectlyperfekt
good wordord of EnglishEngelska.
118
350626
2863
"Mugwump" är ett utmärkt engelskt ord.
06:05
So the wordsord don't have have to soundljud
normalvanligt, they can soundljud really sillydumbom.
119
353489
4578
Så orden behöver inte låta normala,
de kan låta riktigt fåniga.
06:10
Why should you make wordsord?
120
358067
2189
Varför borde man skapa ord?
06:12
You should make wordsord because everyvarje wordord
121
360256
2141
Man borde skapa ord för att varje ord
06:14
is a chancechans to expressuttrycka your ideaaning and get
your meaningmenande acrosstvärs över.
122
362397
4521
är en möjlighet att uttrycka en idé
och förmedla ett budskap.
Och nya ord drar uppmärksamhet till sig.
06:18
And newny wordsord grabhugg people'smänniskors attentionuppmärksamhet.
123
366918
2596
06:21
They get people to focusfokus on what
you're sayingsäger
124
369514
2649
De får folk att fokusera på vad du säger
06:24
and that givesger you a better chancechans to get
your meaningmenande acrosstvärs över.
125
372163
3264
och ger dig en bättre chans
att förmedla ditt budskap.
06:27
A lot of people
on this stageskede todayi dag have said,
126
375427
2949
Många människor har stått
på den här scenen idag och sagt,
06:30
"In the futureframtida, you can do this,
127
378376
1562
"I framtiden kan du göra det här,
06:31
you can help with this, you can
help us exploreutforska, you can help us inventuppfinna."
128
379938
3533
du kan hjälpa med det här,
hjälpa oss utforska, hjälpa oss uppfinna."
Du kan skapa ett nytt ord precis nu.
06:35
You can make a newny wordord right now.
129
383471
1629
06:37
EnglishEngelska has no ageålder limitbegränsa.
130
385100
2333
Engelskan har ingen åldersgräns.
06:39
Go aheadett huvud, startStart makingtillverkning wordsord todayi dag,
131
387433
2426
Sätt fart, börja skapa ord idag,
och skicka dem till mig
så ska jag lägga upp dem
06:41
sendskicka them to me, and I will put them
in my onlineuppkopplad dictionarylexikon, WordnikWordnik.
132
389859
3687
i min online-ordbok, Wordnik.
Tack så mycket.
06:45
Thank you so much.
133
393546
1289
06:46
(ApplauseApplåder)
134
394835
4807
(Applåder)
Translated by Hanna Lagerquist
Reviewed by Annika Bidner

▲Back to top

ABOUT THE SPEAKER
Erin McKean - Dictionary editor
As the co-founder of Reverb Technologies, the maker of the online dictionary Wordnik, Erin McKean is reshaping how we interact with language itself.

Why you should listen

Erin McKean's job as a lexicographer involves living in a constant state of research. She searches high and low -- from books to blogs, newspapers to cocktail parties -- for new words, new meanings for old words, or signs that old words have fallen out of use. In June of this year, she involved us all in the search by launching Wordnik, an online dictionary that houses all the traditionally accepted words and definitions, but also asks users to contribute new words and new uses for old words. Wordnik pulls real-time examples of word usage from Twitter, image representations from Flickr along with many more non-traditional, and highly useful, features. 

Before Wordnik, McKean was one of the youngest editors of the New Oxford American Dictionary. She continues to serve as the editor of the language quarterly  Verbatim ("language and linguistics for the layperson since 1974") and is the author of multiple books, including That's Amore and the entire Weird and Wonderful Words series. All that, and she maintains multiple blogs, too: McKean is the keen observationalist behind A Dress a Day and Dictionary Evangelist. Is there anything she can't do? Surprisingly, she is notoriously bad at Scrabble.  

 

 

More profile about the speaker
Erin McKean | Speaker | TED.com