ABOUT THE SPEAKER
Bonnie Bassler - Molecular biologist
Bonnie Bassler studies how bacteria can communicate with one another, through chemical signals, to act as a unit. Her work could pave the way for new, more potent medicine.

Why you should listen

In 2002, bearing her microscope on a microbe that lives in the gut of fish, Bonnie Bassler isolated an elusive molecule called AI-2, and uncovered the mechanism behind mysterious behavior called quorum sensing -- or bacterial communication. She showed that bacterial chatter is hardly exceptional or anomolous behavior, as was once thought -- and in fact, most bacteria do it, and most do it all the time. (She calls the signaling molecules "bacterial Esperanto.")

The discovery shows how cell populations use chemical powwows to stage attacks, evade immune systems and forge slimy defenses called biofilms. For that, she's won a MacArthur "genius" grant -- and is giving new hope to frustrated pharmacos seeking new weapons against drug-resistant superbugs.

Bassler teaches molecular biology at Princeton, where she continues her years-long study of V. harveyi, one such social microbe that is mainly responsible for glow-in-the-dark sushi. She also teaches aerobics at the YMCA.

More profile about the speaker
Bonnie Bassler | Speaker | TED.com
TED2009

Bonnie Bassler: How bacteria "talk"

Bonnie Bassler om hur bakterier kommunicerar.

Filmed:
2,683,171 views

Bonnie Bassler upptäckte att bakterier "talar" med varandra genom ett kemiskt språk som låter dem koordinera försvar och attacker. Upptäckten har slående inverkan för läkevetenskapen, industrin -- och förståelsen av oss själva.
- Molecular biologist
Bonnie Bassler studies how bacteria can communicate with one another, through chemical signals, to act as a unit. Her work could pave the way for new, more potent medicine. Full bio

Double-click the English transcript below to play the video.

00:18
BacteriaBakterier are the oldestäldsta livinglevande organismsorganismer on the earthjord.
0
0
3000
Bakterier är de äldsta levande organismerna på jorden.
00:21
They'veDe har been here for billionsmiljarder of yearsår,
1
3000
2000
De har funnits här i miljarder år,
00:23
and what they are are single-celledencelliga microscopicmikroskopiska organismsorganismer.
2
5000
4000
och det de är, är encelliga mikroskopiska organismer.
00:27
So they are one cellcell and they have this specialsärskild propertyfast egendom
3
9000
3000
De består av en enda cell och har den speciella egenskapen
00:30
that they only have one piecebit of DNADNA.
4
12000
2000
att de bara har en enda DNA-molekyl.
00:32
They have very few genesgener,
5
14000
2000
De har väldigt få gener,
00:34
and geneticgenetisk informationinformation to encodekoda all of the traitsdrag that they carrybära out.
6
16000
4000
och lite genetisk information för att koda alla deras egenskaper.
00:38
And the way bacteriabakterie make a livinglevande
7
20000
2000
Och sättet på vilket bakterier livnär sig
00:40
is that they consumekonsumera nutrientsnäringsämnen from the environmentmiljö,
8
22000
3000
är att de konsumerar näringsämnen från omgivningen,
00:43
they growväxa to twicedubbelt theirderas sizestorlek, they cutskära themselvessig själva down in the middlemitten,
9
25000
3000
de växer till sin dubbla storlek, delar sig på mitten,
00:46
and one cellcell becomesblir two, and so on and so on.
10
28000
3000
och en cell blir till två, osv.
00:49
They just growväxa and dividedela upp, and growväxa and dividedela upp -- so a kindsnäll of boringtråkig life,
11
31000
4000
De bara växer och delar på sig. På sätt och vis ett trist liv,
00:53
exceptbortsett från that what I would argueargumentera is that you have
12
35000
2000
bortsätt från att jag skulle vilja påstå att du har
00:55
an amazingfantastiskt interactioninteraktion with these crittersnötkreatur.
13
37000
3000
ett fantastiskt samspel med dessa små kryp.
00:58
I know you guys think of yourselfsjälv as humansmänniskor, and this is sortsortera of how I think of you.
14
40000
3000
Jag vet att ni ser er som människor och på sätt och vis gör jag det med.
01:01
This man is supposedförment to representrepresentera
15
43000
2000
Den här personen ska representera
01:03
a genericgenerisk humanmänsklig beingvarelse,
16
45000
2000
en vanlig människa,
01:05
and all of the circlescirklar in that man are all of the cellsceller that make up your bodykropp.
17
47000
4000
och alla cirklar i figuren är alla de celler som utgör din kropp.
01:09
There is about a trillionbiljon humanmänsklig cellsceller that make eachvarje one of us
18
51000
3000
Vi består av ungefär tusen miljarder mänskliga celler som gör oss
01:12
who we are and ablestånd to do all the things that we do,
19
54000
3000
till dem vi är och gör det möjligt för oss att göra det vi gör.
01:15
but you have 10 trillionbiljon bacterialbakteriell cellsceller
20
57000
3000
Men du har ungefär tio tusen miljarder bakteriella celler
01:18
in you or on you at any momentögonblick in your life.
21
60000
2000
i dig eller på dig varje ögonblick av ditt liv.
01:20
So, 10 timesgånger more bacterialbakteriell cellsceller
22
62000
2000
Alltså, tio gånger så många bakteriella
01:22
than humanmänsklig cellsceller on a humanmänsklig beingvarelse.
23
64000
3000
som mänskliga celler på en människa.
01:25
And of coursekurs it's the DNADNA that countscounts,
24
67000
2000
Men så klart - det är DNA:t som räknas.
01:27
so here'shär är all the A, T, GsGS and CsCS
25
69000
2000
Så här har du alla A,T, G och C
01:29
that make up your geneticgenetisk codekoda, and give you all your charmingcharmiga characteristicsegenskaper.
26
71000
3000
som utgör din genetiska kod och som ger dig alla dina charmiga drag.
01:32
You have about 30,000 genesgener.
27
74000
2000
Du har ungefär 30.000 gener.
01:34
Well it turnsvarv out you have 100 timesgånger more bacterialbakteriell genesgener
28
76000
3000
Men det visar sig att du har ungefär 100 gånger fler bakteriella gener
01:37
playingspelar a roleroll in you or on you all of your life.
29
79000
4000
som spelar en roll i eller på dig under hela ditt liv.
01:41
At the bestbäst, you're 10 percentprocent humanmänsklig,
30
83000
3000
Som mest är du alltså tio procent människa
01:44
but more likelytroligt about one percentprocent humanmänsklig,
31
86000
2000
men mer troligt, omkring en procent människa,
01:46
dependingberoende on whichsom of these metricsmått you like.
32
88000
2000
beroende på vilket av dessa sätt att räkna du föredrar.
01:48
I know you think of yourselfsjälv as humanmänsklig beingsvarelser,
33
90000
2000
Jag vet att ni ser er själv som människor,
01:50
but I think of you as 90 or 99 percentprocent bacterialbakteriell.
34
92000
4000
men jag ser er som 90 till 99 procent bakteriella.
01:54
(LaughterSkratt)
35
96000
1000
(Skratt)
01:55
These bacteriabakterie are not passivepassiv ridersryttare,
36
97000
3000
De här bakterierna är inga passiva fripassagerare.
01:58
these are incrediblyoerhört importantViktig, they keep us aliveLevande.
37
100000
3000
De är otroligt viktiga, de håller oss vid liv.
02:01
They coveromslag us in an invisibleosynlig bodykropp armorrustning
38
103000
3000
De täcker oss i en osynlig rustning
02:04
that keepshåller environmentalmiljö- insultsförolämpningar out
39
106000
2000
som håller miljöorsakade sjukdomar borta
02:06
so that we staystanna kvar healthyfriska.
40
108000
2000
så vi kan hålla oss friska.
02:08
They digestsmälta our foodmat, they make our vitaminsvitaminer,
41
110000
2000
De smälter vår mat, de tillverkar våra vitaminer,
02:10
they actuallyfaktiskt educateutbilda your immuneimmun systemsystemet
42
112000
2000
de lär faktiskt ditt immunförsvar
02:12
to keep baddålig microbesmikrober out.
43
114000
2000
att hålla illasinnade mikrober borta.
02:14
So they do all these amazingfantastiskt things
44
116000
2000
De gör alla de här fantastiska sakerna
02:16
that help us and are vitalavgörande for keepingförvaring us aliveLevande,
45
118000
4000
som hjälper oss och som är avgörande för att hålla oss vid liv
02:20
and they never get any pressTryck for that.
46
122000
2000
men de får aldrig någon press för det.
02:22
But they get a lot of pressTryck because they do a lot of
47
124000
2000
Men de får mycket press för att de gör en massa
02:24
terriblefruktansvärd things as well.
48
126000
2000
hemska saker.
02:26
So, there's all kindsslag of bacteriabakterie on the EarthJorden
49
128000
3000
Det finns mängder av bakterier på jorden
02:29
that have no businessföretag beingvarelse in you or on you at any time,
50
131000
3000
som inte har något som helst att göra vare sig i eller på dig.
02:32
and if they are, they make you incrediblyoerhört sicksjuk.
51
134000
4000
Och om de gör det, blir du otroligt sjuk.
02:36
And so, the questionfråga for my lablabb is whetherhuruvida you want to think about all the
52
138000
3000
Så, frågan för mitt lab är huruvida du vill tänka på alla
02:39
good things that bacteriabakterie do, or all the baddålig things that bacteriabakterie do.
53
141000
4000
bra saker bakterier gör eller alla de dåliga.
02:43
The questionfråga we had is how could they do anything at all?
54
145000
2000
Frågan vi funderade på var hur de kunde göra någonting överhuvudtaget.
02:45
I mean they're incrediblyoerhört smallsmå,
55
147000
2000
Jag menar de är ju så otroligt små,
02:47
you have to have a microscopemikroskopet to see one.
56
149000
2000
man behöver ett mikroskop för att se en.
02:49
They liveleva this sortsortera of boringtråkig life where they growväxa and dividedela upp,
57
151000
3000
De lever ett rätt tråkigt liv, de växer och delar sig,
02:52
and they'vede har always been consideredanses vara to be these asocialasociala reclusivetillbakadragen organismsorganismer.
58
154000
5000
och de har alltid betraktats som associala tillbakadragna organismer,
02:57
And so it seemedverkade to us that they are just too smallsmå to have an impactinverkan
59
159000
3000
Vi tyckte helt enkelt att de är för små för att ha någon inverkan
03:00
on the environmentmiljö
60
162000
2000
på miljön
03:02
if they simplyhelt enkelt actspela teater as individualsindivider.
61
164000
2000
om de bara agerar som individer.
03:04
And so we wanted to think if there couldn'tkunde inte be a differentannorlunda
62
166000
2000
Så vi funderade på om det inte kunde finnas ett annat
03:06
way that bacteriabakterie liveleva.
63
168000
2000
sätt bakterier lever på.
03:08
The clueledtråd to this camekom from anotherannan marineMarine bacteriumbakterie,
64
170000
4000
En ledtråd kom från en marin bakterie,
03:12
and it's a bacteriumbakterie calledkallad VibrioVibrio fischerifischeri.
65
174000
3000
en bakterie som heter Vibrio fischeri.
03:15
What you're looking at on this slideglida is just a personperson from my lablabb
66
177000
3000
Vad du ser på den här bilden är en person från mitt lab
03:18
holdinginnehav a flaskkolv of a liquidflytande culturekultur of a bacteriumbakterie,
67
180000
3000
som håller en kolv med en bakteriekultur.
03:21
a harmlessofarliga beautifulvacker bacteriumbakterie that comeskommer from the oceanhav,
68
183000
3000
En harmlös vacker bakterie som kommer från haven,
03:24
namedsom heter VibrioVibrio fischerifischeri.
69
186000
2000
som heter Vibrio fischeri.
03:26
This bacteriumbakterie has the specialsärskild propertyfast egendom that it makesgör lightljus,
70
188000
3000
Den här bakterien har den speciella egenskapen att den kan producera ljus
03:29
so it makesgör bioluminescenceMareld,
71
191000
2000
så den skapar biologiskt alstrat ljus,
03:31
like fireflieseldflugor make lightljus.
72
193000
2000
på samma sätt som eldflugor gör.
03:33
We're not doing anything to the cellsceller here.
73
195000
2000
Vi gör ingenting alls med cellerna här.
03:35
We just tooktog the picturebild by turningvändning the lightslampor off in the roomrum,
74
197000
2000
Vi tog bara bilden genom att släcka lyset i rummet,
03:37
and this is what we see.
75
199000
2000
och det här är vad vi ser.
03:39
What was actuallyfaktiskt interestingintressant to us
76
201000
2000
Vad som egentligen intresserade oss
03:41
was not that the bacteriabakterie madegjord lightljus,
77
203000
2000
var inte att bakterierna producerade ljus,
03:43
but when the bacteriabakterie madegjord lightljus.
78
205000
2000
utan när bakterierna producerade ljus.
03:45
What we noticedlade märke till is when the bacteriabakterie were aloneensam,
79
207000
3000
Det vi noterade var att när bakterierna var ensamma,
03:48
so when they were in diluteSpäd suspensionsuspension, they madegjord no lightljus.
80
210000
3000
alltså i en utspädd lösning, så producerade de inget ljus.
03:51
But when they grewväxte to a certainvissa cellcell numbersiffra
81
213000
2000
Men när de förökade sig till ett visst antal
03:53
all the bacteriabakterie turnedvände on lightljus simultaneouslysamtidigt.
82
215000
4000
så slog alla bakterierna på ljuset samtidigt.
03:57
The questionfråga that we had is how can bacteriabakterie, these primitiveprimitiv organismsorganismer,
83
219000
4000
Frågan vi hade var - hur kan bakterier, dessa primitiva organismer,
04:01
tell the differenceskillnad from timesgånger when they're aloneensam,
84
223000
2000
avgöra skillnaden mellan att de är ensamma
04:03
and timesgånger when they're in a communitygemenskap,
85
225000
2000
och att de befinner sig i grupp,
04:05
and then all do something togethertillsammans.
86
227000
3000
och sen göra någonting tillsammans.
04:08
What we'vevi har figuredfigured out is that the way that they do that is that they talk to eachvarje other,
87
230000
4000
Vad vi kommit fram till är att de gör det genom att tala med varandra,
04:12
and they talk with a chemicalkemisk languagespråk.
88
234000
2000
och de talar ett kemiskt språk.
04:14
This is now supposedförment to be my bacterialbakteriell cellcell.
89
236000
3000
Det här ska nu föreställa min bakteriecell.
04:17
When it's aloneensam it doesn't make any lightljus.
90
239000
3000
När den är ensam producerar den inget ljus.
04:20
But what it does do is to make and secreteutsöndrar smallsmå moleculesmolekyler
91
242000
4000
Men vad den gör är att fabricera och utsöndra små molekyler
04:24
that you can think of like hormoneshormoner,
92
246000
2000
som du kan föreställa dig som hormoner,
04:26
and these are the redröd trianglestrianglar, and when the bacteriabakterie is aloneensam
93
248000
3000
och dessa är de röda trianglarna, och när bakterien är ensam
04:29
the moleculesmolekyler just floatFloat away and so no lightljus.
94
251000
3000
så flyter bara molekylerna iväg och inget ljus uppstår.
04:32
But when the bacteriabakterie growväxa and doubledubbel
95
254000
2000
Man när bakterierna växer och fördubblas
04:34
and they're all participatingdeltagande in makingtillverkning these moleculesmolekyler,
96
256000
3000
och de alla deltar i den här molekylproduktionen
04:37
the moleculemolekyl -- the extracellularextracellulära amountmängd of that moleculemolekyl
97
259000
4000
kommer molekylen - det antal av den molekyl som finns utanför cellen -
04:41
increasesökar in proportionandel to cellcell numbersiffra.
98
263000
3000
att öka i proportion till antalet celler.
04:44
And when the moleculemolekyl hitshits a certainvissa amountmängd
99
266000
2000
Och när molekylen når ett visst antal
04:46
that tellsberättar the bacteriabakterie how manymånga neighborsgrannar there are,
100
268000
3000
som berättar för bakterierna hur många grannar det finns
04:49
they recognizeerkänna that moleculemolekyl
101
271000
2000
så känner de igen molekylen
04:51
and all of the bacteriabakterie turnsväng on lightljus in synchronySynchrony.
102
273000
3000
och så slår de alla synkroniserat på ljuset.
04:54
That's how bioluminescenceMareld worksArbetar --
103
276000
2000
Det är så biologiskt alstrat ljus fungerar -
04:56
they're talkingtalande with these chemicalkemisk wordsord.
104
278000
2000
de talar med de här kemiska orden.
04:58
The reasonanledning that VibrioVibrio fischerifischeri is doing that comeskommer from the biologybiologi.
105
280000
4000
Anledningen att Vibrio fischeri gör så kommer från biologin.
05:02
Again, anotherannan plugplugg for the animalsdjur in the oceanhav,
106
284000
3000
Ytterligare lite reklam för djuren i haven,
05:05
VibrioVibrio fischerifischeri livesliv in this squidbläckfisk.
107
287000
3000
Vibrio fischeri lever i den här tioarmade bläckfisken.
05:08
What you are looking at is the HawaiianHawaiian BobtailBobtail SquidBläckfisk,
108
290000
2000
Vad du ser här är den tioarmade bläckfisken Hawaiian Bobtail Squid,
05:10
and it's been turnedvände on its back,
109
292000
2000
och den ligger på ryggen,
05:12
and what I hopehoppas you can see are these two glowingglödande lobeslober
110
294000
3000
och det jag hoppas att du kan se är de här två glödande loberna,
05:15
and these househus the VibrioVibrio fischerifischeri cellsceller,
111
297000
3000
och i dem håller Vibrio fischeri-cellerna hus.
05:18
they liveleva in there, at highhög cellcell numbersiffra
112
300000
2000
De lever där inne, i så stort antal
05:20
that moleculemolekyl is there, and they're makingtillverkning lightljus.
113
302000
2000
att molekylen finns där, och de producerar ljus.
05:22
The reasonanledning the squidbläckfisk is willingvillig to put up with these shenanigansspektakel
114
304000
3000
Anledningen till att bläckfisken är villig att stå ut med de här skojarna
05:25
is because it wants that lightljus.
115
307000
2000
är att den vill åt ljuset.
05:27
The way that this symbiosissymbios worksArbetar
116
309000
2000
Den här symbiosen fungerar på så sätt
05:29
is that this little squidbläckfisk livesliv just off the coastkust of HawaiiHawaii,
117
311000
4000
att den här lilla bläckfisken lever precis vid kusten utanför Hawaii,
05:33
just in sortsortera of shallowgrund knee-deepknäna watervatten.
118
315000
2000
i ungefär knädjupt vatten.
05:35
The squidbläckfisk is nocturnalnattlig, so duringunder the day
119
317000
3000
Bläckfisken är ett nattdjur, så på dagen
05:38
it buriesbegraver itselfsig in the sandSand and sleepssover,
120
320000
2000
gräver den ner sig i sanden och sover,
05:40
but then at night it has to come out to huntjaga.
121
322000
3000
men på natten måste den komma ut för att jaga.
05:43
On brightljus nightsnätter when there is lots of starlightStarlight or moonlightmånsken
122
325000
2000
Ljusa nätter när det är mycket stjärnor eller starkt månsken
05:45
that lightljus can penetratepenetrera the depthdjup of the watervatten
123
327000
3000
kan ljuset penetrera vattnet ner till det djup
05:48
the squidbläckfisk livesliv in, sincesedan it's just in those couplepar feetfötter of watervatten.
124
330000
3000
där bläckfisken lever eftersom det bara är en dryg halvmeter djupt.
05:51
What the squidbläckfisk has developedtagit fram is a shutterslutare
125
333000
3000
Vad bläckfisken har utvecklat är en slutare
05:54
that can openöppen and closestänga over this specializedspecialiserade lightljus organorgan housinghus the bacteriabakterie.
126
336000
4000
som kan öppna sig över det speciella ljusorgan där bakterierna håller hus.
05:58
Then it has detectorsdetektorer on its back
127
340000
2000
Sen har den detektorer på ryggen
06:00
so it can sensekänsla how much starlightStarlight or moonlightmånsken is hittingslå its back.
128
342000
4000
så den kan avgöra hur mycket stjärn- eller månsken som träffar ryggen.
06:04
And it opensöppnar and closesstänger the shutterslutare
129
346000
2000
Och den öppnar och stänger slutaren
06:06
so the amountmängd of lightljus comingkommande out of the bottombotten --
130
348000
2000
så att ljuset som kommer ut på undersidan -
06:08
whichsom is madegjord by the bacteriumbakterie --
131
350000
2000
som producerats av bakterierna -
06:10
exactlyexakt matchesmatcher how much lightljus hitshits the squid'ssquid's back,
132
352000
2000
exakt motsvarar ljuset som träffar bläckfiskens rygg,
06:12
so the squidbläckfisk doesn't make a shadowskugga.
133
354000
2000
så den inte skapar någon skugga.
06:14
It actuallyfaktiskt usesanvändningar the lightljus from the bacteriabakterie
134
356000
3000
Den använder faktiskt ljuset från bakterierna
06:17
to counter-illuminatekampen mot belysa itselfsig in an anti-predationanti predation deviceanordning
135
359000
3000
att motbelysa sig själv med en antirov-anordning
06:20
so predatorsrovdjur can't see its shadowskugga,
136
362000
2000
så att rovdjur inte ska kunna se dess skugga
06:22
calculateBeräkna its trajectorybana, and eatäta it.
137
364000
2000
beräkna dess färdriktning och äta upp den.
06:24
This is like the stealthStealth bomberbombplan of the oceanhav.
138
366000
3000
Det här är som havets osynliga stealth-bombflygplan.
06:27
(LaughterSkratt)
139
369000
1000
(Skratt)
06:28
But then if you think about it, the squidbläckfisk has this terriblefruktansvärd problemproblem
140
370000
3000
Men om man tänker på saken så har bläckfisken ett fruktansvärt problem
06:31
because it's got this dyingdöende, thicktjock culturekultur of bacteriabakterie
141
373000
3000
för den har den här döende tjocka bakteriekulturen
06:34
and it can't sustainupprätthålla that.
142
376000
2000
som den inte kan bära runt på.
06:36
And so what happenshänder is everyvarje morningmorgon- when the sunSol comeskommer up
143
378000
2000
Så vad som sker är att varje morgon när solen går upp
06:38
the squidbläckfisk goesgår back to sleepsova, it buriesbegraver itselfsig in the sandSand,
144
380000
3000
och det är dags för bläckfisken att sova, gräver den ner sig i sanden
06:41
and it's got a pumppump that's attachedbifogad to its circadiandygnsrytm rhythmrytm,
145
383000
3000
och den har en pump som är styrd av dess inre klocka
06:44
and when the sunSol comeskommer up it pumpspumps out like 95 percentprocent of the bacteriabakterie.
146
386000
5000
så när solen går upp pumpar den ut si så där 95 procent av bakterierna.
06:49
Now the bacteriabakterie are diluteSpäd, that little hormonehormon moleculemolekyl is goneborta,
147
391000
3000
Nu när bakterierna är utspädda har den lilla hormonmolekylen försvunnit
06:52
so they're not makingtillverkning lightljus --
148
394000
2000
så de inte producerar något ljus
06:54
but of coursekurs the squidbläckfisk doesn't carevård. It's asleepsovande in the sandSand.
149
396000
2000
men det bryr sig naturligtvis inte bläckfisken om eftersom den sover i sanden.
06:56
And as the day goesgår by the bacteriabakterie doubledubbel,
150
398000
2000
Och allteftersom dagen går förökar sig bakterierna,
06:58
they releasesläpp the moleculemolekyl, and then lightljus comeskommer on
151
400000
3000
de släpper ut molekylen, och så slås ljuset på
07:01
at night, exactlyexakt when the squidbläckfisk wants it.
152
403000
3000
när natten kommer, exakt när bläckfisken vill det.
07:04
First we figuredfigured out how this bacteriumbakterie does this,
153
406000
3000
Först listade vi ut hur den här bakterien gör det här,
07:07
but then we broughttog med the toolsverktyg of molecularmolekyl- biologybiologi to this
154
409000
3000
men sen kopplade vi in molekylärbiologins verktyg
07:10
to figurefigur out really what's the mechanismmekanism.
155
412000
2000
för att komma på vad det är för mekanism.
07:12
And what we foundhittades -- so this is now supposedförment to be, again, my bacterialbakteriell cellcell --
156
414000
4000
Och vad vi fann, det här ska alltså föreställa min bakteriecell igen -
07:16
is that VibrioVibrio fischerifischeri has a proteinprotein --
157
418000
2000
är att Vibrio fischeri har ett protein -
07:18
that's the redröd boxlåda -- it's an enzymeenzym that makesgör
158
420000
3000
det är den röda rutan - det är ett enzym som producerar
07:21
that little hormonehormon moleculemolekyl, the redröd triangletriangel.
159
423000
3000
den där lilla hormonmolekylen - den röda triangeln.
07:24
And then as the cellsceller growväxa, they're all releasingsläppa that moleculemolekyl
160
426000
2000
Och sen allteftersom cellerna blir fler släpper de alla ut molekylen
07:26
into the environmentmiljö, so there's lots of moleculemolekyl there.
161
428000
3000
i omgivningen så att det är en massa molekyler där.
07:29
And the bacteriabakterie alsoockså have a receptorreceptor on theirderas cellcell surfaceyta
162
431000
4000
Bakterierna har även en receptor på cellytan
07:33
that fitspassar like a locklåsa and keynyckel- with that moleculemolekyl.
163
435000
3000
som passar som ett lås och nyckel med just den molekylen.
07:36
These are just like the receptorsreceptorer on the surfacesytor of your cellsceller.
164
438000
3000
De här är precis som receptorerna på ytan av dina celler.
07:39
When the moleculemolekyl increasesökar to a certainvissa amountmängd --
165
441000
3000
När molekylerna ökat till ett visst antal -
07:42
whichsom sayssäger something about the numbersiffra of cellsceller --
166
444000
2000
vilket säger något om antalet celler -
07:44
it lockslås down into that receptorreceptor
167
446000
2000
så passar den in i receptorn
07:46
and informationinformation comeskommer into the cellsceller
168
448000
2000
och informationen når cellerna
07:48
that tellsberättar the cellsceller to turnsväng on
169
450000
2000
som talar om för dem att slå på
07:50
this collectivekollektiv behaviorbeteende of makingtillverkning lightljus.
170
452000
3000
det här kollektiva beteendet att producera ljus.
07:53
Why this is interestingintressant is because in the pastdåtid decadeårtionde
171
455000
3000
Det här är intressant - för under det senaste decenniet
07:56
we have foundhittades that this is not just some anomalyanomali
172
458000
2000
har vi upptäckt att detta inte är någon abnormitet
07:58
of this ridiculouslöjlig, glow-in-the-darkglöd-in-the-dark bacteriumbakterie that livesliv in the oceanhav --
173
460000
3000
för den här lustiga, självlysande bakterien som lever i haven.
08:01
all bacteriabakterie have systemssystem like this.
174
463000
3000
Alla bakterier har system som detta.
08:04
So now what we understandförstå is that all bacteriabakterie can talk to eachvarje other.
175
466000
3000
Så vad vi nu förstått är att alla bakterier talar med varandra.
08:07
They make chemicalkemisk wordsord, they recognizeerkänna those wordsord,
176
469000
3000
De gör kemiska ord, de känner igen dessa ord
08:10
and they turnsväng on groupgrupp behaviorsbeteenden
177
472000
2000
och de slår på kollektiva beteenden
08:12
that are only successfulframgångsrik when all of the cellsceller participatedelta in unisonunison.
178
474000
5000
som bara är framgångsrika om de alla gör det tillsammans.
08:17
We have a fancyfint namenamn for this: we call it quorumkvorum sensingavkännande.
179
479000
3000
Vi har ett flott namn på det här, vi kallar det "Quorum Sensing".
08:20
They voterösta with these chemicalkemisk votesröster,
180
482000
2000
De röstar med dessa kemiska röster,
08:22
the voterösta getsblir countedräknade, and then everybodyalla respondssvarar to the voterösta.
181
484000
4000
rösterna räknas, och så agerar alla efter utslaget.
08:26
What's importantViktig for today'sdagens talk
182
488000
2000
Det som är viktigt med dagens tal
08:28
is that we know that there are hundredshundratals of behaviorsbeteenden
183
490000
2000
är att vi vet att det finns hundratals beteenden
08:30
that bacteriabakterie carrybära out in these collectivekollektiv fashionsFashions.
184
492000
3000
som bakterier utför kollektivt.
08:33
But the one that's probablyförmodligen the mostmest importantViktig to you is virulencevirulens.
185
495000
3000
Men den som troligen är viktigast för dig är extrem aggressivitet.
08:36
It's not like a couplepar bacteriabakterie get in you
186
498000
3000
Det är inte så att ett par bakterier kommer in i dig
08:39
and they startStart secretingutsöndrar some toxinstoxiner --
187
501000
2000
och börjar utsöndra gifter -
08:41
you're enormousenorm, that would have no effecteffekt on you. You're hugeenorm.
188
503000
3000
du är enorm, det skulle inte ha någon effekt på dig.
08:44
What they do, we now understandförstå,
189
506000
3000
Vad de gör, förstår vi nu,
08:47
is they get in you, they wait, they startStart growingväxande,
190
509000
3000
är att de kommer in i dig, de väntar, de börjar växa i antal,
08:50
they counträkna themselvessig själva with these little moleculesmolekyler,
191
512000
2000
de räknar sig själva med dessa små molekyler.
08:52
and they recognizeerkänna when they have the right cellcell numbersiffra
192
514000
2000
Och de känner att när de uppnått det rätta antalet
08:54
that if all of the bacteriabakterie launchlansera theirderas virulencevirulens attackge sig på togethertillsammans,
193
516000
4000
och om alla bakterier gör en aggressiva attack tillsammans
08:58
they are going to be successfulframgångsrik at overcomingatt övervinna an enormousenorm hostvärd.
194
520000
4000
så kommer de lyckas slå ut en enorm värd.
09:02
BacteriaBakterier always controlkontrollera pathogenicitypatogenicitet with quorumkvorum sensingavkännande.
195
524000
4000
Bakterier kontrollerar alltid sin sjukdomsalstrande förmåga med quorum sensing.
09:06
That's how it worksArbetar.
196
528000
2000
Det är så det fungerar.
09:08
We alsoockså then wentåkte to look at what are these moleculesmolekyler --
197
530000
3000
Vi ville ta reda på hur dessa molekyler är uppbyggda -
09:11
these were the redröd trianglestrianglar on my slidesdiabilder before.
198
533000
3000
alltså de röda trianglarna i mina tidigare bilder.
09:14
This is the VibrioVibrio fischerifischeri moleculemolekyl.
199
536000
2000
Det här är Vibrio fischeri-molekylen.
09:16
This is the wordord that it talkssamtal with.
200
538000
2000
Det här är ordet den talar med.
09:18
So then we startedsatte igång to look at other bacteriabakterie,
201
540000
2000
Sen började vi titta på andra bakterier
09:20
and these are just a smatteringHum of the moleculesmolekyler that we'vevi har discoveredupptäckt.
202
542000
3000
och det här är bara för att ge er ett hum av de molekyler vi har upptäckt
09:23
What I hopehoppas you can see
203
545000
2000
Det jag hoppas att ni kan se
09:25
is that the moleculesmolekyler are relatedrelaterad.
204
547000
2000
är att molekylerna är besläktade.
09:27
The left-handvänster hand partdel of the moleculemolekyl is identicalidentisk
205
549000
2000
Den vänstra delen av molekylen är identisk
09:29
in everyvarje singleenda speciesarter of bacteriabakterie.
206
551000
3000
hos varje sorts bakterie.
09:32
But the right-handhöger hand partdel of the moleculemolekyl is a little bitbit differentannorlunda in everyvarje singleenda speciesarter.
207
554000
4000
Men den högra delen av molekylen är lite annorlunda för varje art.
09:36
What that does is to confertilldela
208
558000
2000
Vad det innebär är att varje sorts bakterie har ett eget språk
09:38
exquisiteutsökta speciesarter specificitiessärdrag to these languagesspråk.
209
560000
4000
som är extremt artspecifikt.
09:42
EachVarje moleculemolekyl fitspassar into its partnerpartner receptorreceptor and no other.
210
564000
4000
Varje molekyl passar in i avsedd receptor och inte i någon annan.
09:46
So these are privateprivat, secrethemlighet conversationskonversationer.
211
568000
3000
Så det här är privata, hemliga konversationer.
09:49
These conversationskonversationer are for intraspeciesartspecifika communicationkommunikation.
212
571000
4000
Dessa konversationer är avsedda endast för kommunikation inom arten.
09:53
EachVarje bacteriabakterie usesanvändningar a particularsärskild moleculemolekyl that's its languagespråk
213
575000
4000
Varje bakterie använder en specifik molekyl som sitt språk,
09:57
that allowstillåter it to counträkna its ownegen siblingssyskon.
214
579000
4000
för att räkna sina syskon.
10:01
OnceEn gång we got that farlångt we thought
215
583000
2000
När vi väl kommit så långt trodde vi att
10:03
we were startingstartande to understandförstå that bacteriabakterie have these socialsocial behaviorsbeteenden.
216
585000
3000
vi började förstå att bakterier har sociala beteenden.
10:06
But what we were really thinkingtänkande about is that mostmest of the time
217
588000
3000
Men vad vi verkligen funderade på var att för det mesta
10:09
bacteriabakterie don't liveleva by themselvessig själva, they liveleva in incredibleotrolig mixturesblandningar,
218
591000
3000
lever inte bakterier för sig själva utan i otroliga blandningar
10:12
with hundredshundratals or thousandstusentals of other speciesarter of bacteriabakterie.
219
594000
4000
med hundratusentals andra sorters bakterier.
10:16
And that's depictedavbildas on this slideglida. This is your skinhud.
220
598000
3000
Och det är avbildat här. Det här är din hud.
10:19
So this is just a picturebild -- a micrographMikrograf of your skinhud.
221
601000
3000
Så det här är inget annat än en bild tagen genom ett mikroskop av din hud.
10:22
AnywhereVar som helst on your bodykropp, it looksutseende prettySöt much like this,
222
604000
2000
Var som helst på din kropp så ser det ungefär ut så här,
10:24
and what I hopehoppas you can see is that there's all kindsslag of bacteriabakterie there.
223
606000
4000
och vad jag hoppas att du kan se är att det finns alla möjliga bakterier där.
10:28
And so we startedsatte igång to think if this really is about communicationkommunikation in bacteriabakterie,
224
610000
4000
Så började vi fundera, om det här handlar om kommunikation mellan bakterier
10:32
and it's about countingräkning your neighborsgrannar,
225
614000
2000
och det handlar om att kontakta grannarna,
10:34
it's not enoughtillräckligt to be ablestånd to only talk withininom your speciesarter.
226
616000
3000
så räcker det inte att kunna prata med dem av din egen sort.
10:37
There has to be a way to take a censusfolkräkning
227
619000
2000
Det måste finnas ett sätt att genomföra en "folkräkning"
10:39
of the restresten of the bacteriabakterie in the populationbefolkning.
228
621000
3000
av resten av bakterierna i populationen.
10:42
So we wentåkte back to molecularmolekyl- biologybiologi
229
624000
2000
Så vi återvände till molekylärbiologin
10:44
and startedsatte igång studyingstuderar differentannorlunda bacteriabakterie,
230
626000
2000
och började studera olika bakterier,
10:46
and what we'vevi har foundhittades now is that
231
628000
2000
och vad vi nu upptäckte var
10:48
in factfaktum, bacteriabakterie are multilingualflerspråkig.
232
630000
2000
att bakterier faktiskt är flerspråkiga.
10:50
They all have a species-specificartspecifika systemsystemet --
233
632000
3000
Alla har ett artspecifikt system -
10:53
they have a moleculemolekyl that sayssäger "me."
234
635000
2000
de har en molekyl som säger "jag".
10:55
But then, runninglöpning in parallelparallell to that is a secondandra systemsystemet
235
637000
3000
Men parallellt med detta upptäckte vi finns ett andra system
10:58
that we'vevi har discoveredupptäckt, that's genericgenerisk.
236
640000
2000
ett andra system, som är gemensamt.
11:00
So, they have a secondandra enzymeenzym that makesgör a secondandra signalsignal
237
642000
3000
Så de har ett annat enzym som skickar ut en andra signal
11:03
and it has its ownegen receptorreceptor,
238
645000
2000
och den har sin egen receptor,
11:05
and this moleculemolekyl is the tradehandel languagespråk of bacteriabakterie.
239
647000
3000
Den här molekylen utgör bakteriernas fackspråk
11:08
It's used by all differentannorlunda bacteriabakterie
240
650000
2000
och används av alla sorters bakterier.
11:10
and it's the languagespråk of interspeciesSAR communicationkommunikation.
241
652000
4000
Den utgör språket för kommunikation mellan arterna.
11:14
What happenshänder is that bacteriabakterie are ablestånd to counträkna
242
656000
3000
Vad som händer är att bakterierna kan räkna
11:17
how manymånga of me and how manymånga of you.
243
659000
3000
hur många det finns av "mig" och av "dig".
11:20
They take that informationinformation insideinuti,
244
662000
2000
De tar in informationen
11:22
and they decidebesluta what tasksuppgifter to carrybära out
245
664000
2000
och beslutar vilken uppgift de ska utföra
11:24
dependingberoende on who'ssom är in the minorityminoriteten and who'ssom är in the majoritymajoritet
246
666000
4000
beroende på vem som är i minoritet respektive majoritet
11:28
of any givengiven populationbefolkning.
247
670000
2000
av populationerna.
11:30
Then again we turnsväng to chemistrykemi,
248
672000
2000
Så, vi vände oss till kemin igen
11:32
and we figuredfigured out what this genericgenerisk moleculemolekyl is --
249
674000
3000
och listade ut vilken den allmänna molekylen är -
11:35
that was the pinkrosa ovalsovaler on my last slideglida, this is it.
250
677000
3000
det var den rosa ovalen i min förra bild. Här är den.
11:38
It's a very smallsmå, five-carbonfem-kol moleculemolekyl.
251
680000
2000
Det är en mycket liten molekyl med fem kolatomer.
11:40
What the importantViktig thing is that we learnedlärt mig
252
682000
3000
Det viktiga vi lärt oss
11:43
is that everyvarje bacteriumbakterie has exactlyexakt the samesamma enzymeenzym
253
685000
3000
är att alla bakterier har exakt samma enzym
11:46
and makesgör exactlyexakt the samesamma moleculemolekyl.
254
688000
2000
och producerar exakt samma molekyl.
11:48
So they're all usinganvänder sig av this moleculemolekyl
255
690000
2000
Så alla använder den här molekylen
11:50
for interspeciesSAR communicationkommunikation.
256
692000
2000
för kommunikation mellan arterna.
11:52
This is the bacterialbakteriell EsperantoEsperanto.
257
694000
3000
Det är esperanto för bakterier.
11:55
(LaughterSkratt)
258
697000
1000
(Skratt)
11:56
OnceEn gång we got that farlångt, we startedsatte igång to learnlära sig
259
698000
2000
När vi väl kommit så långt började vi inse
11:58
that bacteriabakterie can talk to eachvarje other with this chemicalkemisk languagespråk.
260
700000
3000
att bakterier kan samtala med det här kemiska språket.
12:01
But what we startedsatte igång to think is that maybe there is something
261
703000
2000
Men vad vi började tänka var att det kanske finns något
12:03
practicalpraktisk that we can do here as well.
262
705000
2000
användbart vi kan göra med det.
12:05
I've told you that bacteriabakterie do have all these socialsocial behaviorsbeteenden,
263
707000
3000
Jag har sagt att bakterier har en massa sociala beteenden,
12:08
they communicatekommunicera with these moleculesmolekyler.
264
710000
3000
de kommunicerar med de här molekylerna.
12:11
Of coursekurs, I've alsoockså told you that one of the importantViktig things they do
265
713000
3000
Jag har också berättat att en av de viktiga sakerna de gör
12:14
is to initiateinitiera pathogenicitypatogenicitet usinganvänder sig av quorumkvorum sensingavkännande.
266
716000
3000
är att alstra sjukdomar genom quorum sensing.
12:17
We thought, what if we madegjord these bacteriabakterie
267
719000
2000
Vi tänkte - vad skulle hända om vi gjorde
12:19
so they can't talk or they can't hearhöra?
268
721000
3000
så att bakterierna inte kan tala eller höra?
12:22
Couldn'tKunde inte these be newny kindsslag of antibioticsantibiotika?
269
724000
3000
Skulle inte det kunna utgöra en ny typ av antibiotika?
12:25
Of coursekurs, you've just heardhört and you alreadyredan know
270
727000
2000
Självklart så vet du
12:27
that we're runninglöpning out of antibioticsantibiotika.
271
729000
2000
att antibiotika håller på att förlora effekten.
12:29
BacteriaBakterier are incrediblyoerhört multi-drug-resistantMulti-drug-resistenta right now,
272
731000
3000
Bakterier är otroligt multiresistenta nuförtiden.
12:32
and that's because all of the antibioticsantibiotika that we use killdöda bacteriabakterie.
273
734000
4000
Det beror på att all antibiotika vi använder dödar bakterier.
12:36
They eitherantingen poppop- the bacterialbakteriell membranemembran,
274
738000
2000
Antingen spränger de bakteriens cellmembran
12:38
they make the bacteriumbakterie so it can't replicateåterskapa its DNADNA.
275
740000
3000
eller gör så att bakterien inte kan reproducera sitt DNA.
12:41
We killdöda bacteriabakterie with traditionaltraditionell antibioticsantibiotika
276
743000
3000
Vi dödar bakterier med traditionell antibiotika
12:44
and that selectsväljer for resistantresistent mutantsmutanter.
277
746000
2000
och det gynnar resistenta mutanter.
12:46
And so now of coursekurs we have this globalglobal problemproblem
278
748000
3000
Så nu har vi ett globalt problem
12:49
in infectioussmittsamma diseasessjukdomar.
279
751000
2000
med infektionssjukdomar.
12:51
We thought, well what if we could sortsortera of do behaviorbeteende modificationsändringar,
280
753000
3000
Så vi tänkte - vad skulle hända om vi kunde göra beteendeförändringar,
12:54
just make these bacteriabakterie so they can't talk, they can't counträkna,
281
756000
3000
bara så att bakterierna inte kan tala eller räkna
12:57
and they don't know to launchlansera virulencevirulens.
282
759000
3000
så de inte kan sätta igång sina aggressiva attacker.
13:00
And so that's exactlyexakt what we'vevi har doneGjort, and we'vevi har sortsortera of takentagen two strategiesstrategier.
283
762000
3000
Och det är precis vad vi gjort och vi har valt två strategier.
13:03
The first one is we'vevi har targetedmålinriktad
284
765000
2000
Med den första har vi riktat in oss på
13:05
the intraspeciesartspecifika communicationkommunikation systemsystemet.
285
767000
3000
är det artspecifika kommunikationssystemet.
13:08
So we madegjord moleculesmolekyler that look kindsnäll of like the realverklig moleculesmolekyler --
286
770000
3000
Vi har tillverkat molekyler som ser ungefär ut som de riktiga -
13:11
whichsom you saw -- but they're a little bitbit differentannorlunda.
287
773000
2000
som du såg - men som är aningen annorlunda.
13:13
And so they locklåsa into those receptorsreceptorer,
288
775000
2000
De låser fast sig i receptorerna,
13:15
and they jamsylt recognitionerkännande of the realverklig thing.
289
777000
3000
och hindrar igenkännande av de riktiga.
13:18
By targetingtargeting the redröd systemsystemet,
290
780000
2000
Genom att rikta in oss på det röda systemet,
13:20
what we are ablestånd to do is to make
291
782000
2000
kan vi skapa
13:22
species-specificartspecifika, or disease-specificsjukdomsspecifika, anti-quorumanti kvorum sensingavkännande moleculesmolekyler.
292
784000
5000
art- eller sjukdomsspecifika molekyler som hämmar bakteriernas kommunikation.
13:27
We'veVi har alsoockså doneGjort the samesamma thing with the pinkrosa systemsystemet.
293
789000
3000
Vi har också gjort detsamma med det rosa systemet.
13:30
We'veVi har takentagen that universaluniversell moleculemolekyl and turnedvände it around a little bitbit
294
792000
3000
Vi har tagit den universella molekylen och gjort om den lite
13:33
so that we'vevi har madegjord antagonistsantagonister
295
795000
2000
så att vi skapat antagonister
13:35
of the interspeciesSAR communicationkommunikation systemsystemet.
296
797000
2000
som blockerar kommunikationen mellan olika arter.
13:37
The hopehoppas is that these will be used as broad-spectrumbrett spektrum antibioticsantibiotika
297
799000
5000
Förhoppningen är att dessa ska kunna användas som bredspektrumantibiotika
13:42
that work againstmot all bacteriabakterie.
298
804000
2000
och fungera mot alla typer av bakterier.
13:44
To finishAvsluta I'll just showshow you the strategystrategi.
299
806000
3000
För att avsluta låt mig bara visa strategin.
13:47
In this one I'm just usinganvänder sig av the interspeciesSAR moleculemolekyl,
300
809000
2000
Här använder jag bara molekylen för kommunikation mellan arter
13:49
but the logiclogik is exactlyexakt the samesamma.
301
811000
2000
men logiken är exakt densamma.
13:51
What you know is that when that bacteriumbakterie getsblir into the animaldjur-,
302
813000
3000
Vad ni vet är att när bakterien kommer in i djuret,
13:54
in this casefall, a mousemus,
303
816000
2000
i det här fallet en mus,
13:56
it doesn't initiateinitiera virulencevirulens right away.
304
818000
2000
så sätter den inte igång sin attack omedelbart.
13:58
It getsblir in, it startsbörjar growingväxande, it startsbörjar secretingutsöndrar
305
820000
3000
Den kommer in, den börja växa i antal, den börjar avsöndra
14:01
its quorumkvorum sensingavkännande moleculesmolekyler.
306
823000
2000
sina kommunikationsmolekyler,
14:03
It recognizeskänner igen when it has enoughtillräckligt bacteriabakterie
307
825000
2000
den känner när det finns tillräckligt med bakterier
14:05
that now they're going to launchlansera theirderas attackge sig på,
308
827000
2000
för att inleda attacken
14:07
and the animaldjur- diesdör.
309
829000
2000
och djuret dör.
14:09
What we'vevi har been ablestånd to do is to give these virulentvirulent infectionsinfektioner,
310
831000
3000
Vad vi har lyckats med är att ge dessa smittsamma infektioner
14:12
but we give them in conjunctionsamband with our anti-quorumanti kvorum sensingavkännande moleculesmolekyler --
311
834000
4000
tillsammans med våra kommunikationshämmande molekyler
14:16
so these are moleculesmolekyler that look kindsnäll of like the realverklig thing,
312
838000
2000
som ser ut ungefär som den äkta varan
14:18
but they're a little bitbit differentannorlunda whichsom I've depictedavbildas on this slideglida.
313
840000
3000
men är lite annorlunda, vilket jag visar här.
14:21
What we now know is that if we treatbehandla the animaldjur-
314
843000
3000
Vad vi nu vet är att om vi smittar djuret
14:24
with a pathogenicsjukdomsalstrande bacteriumbakterie -- a multi-drug-resistantMulti-drug-resistenta pathogenicsjukdomsalstrande bacteriumbakterie --
315
846000
4000
med en multiresistent sjukdomsalstrande bakterie
14:28
in the samesamma time we give our anti-quorumanti kvorum sensingavkännande moleculemolekyl,
316
850000
4000
och på samma gång tillför vår syntetiska molekyl,
14:32
in factfaktum, the animaldjur- livesliv.
317
854000
2000
så överlever djuret faktiskt.
14:34
We think that this is the nextNästa generationgeneration of antibioticsantibiotika
318
856000
4000
Vi tror att detta är nästa generation av antibiotika
14:38
and it's going to get us around, at leastminst initiallyinitialt,
319
860000
2000
och att vi, åtminstone till en början, kommer runt
14:40
this bigstor problemproblem of resistancemotstånd.
320
862000
2000
det stora problemet med resistens.
14:42
What I hopehoppas you think, is that bacteriabakterie can talk to eachvarje other,
321
864000
3000
Jag hoppas du kan föreställa dig att bakterier kommunicerar,
14:45
they use chemicalskemikalier as theirderas wordsord,
322
867000
3000
att de använder kemikalier som ord,
14:48
they have an incrediblyoerhört complicatedkomplicerad chemicalkemisk lexiconLexicon
323
870000
3000
och att de har ett otroligt komplicerat kemiskt lexikon
14:51
that we're just now startingstartande to learnlära sig about.
324
873000
2000
som vi precis har börjat förstå.
14:53
Of coursekurs what that allowstillåter bacteriabakterie to do
325
875000
3000
Vad detta innebär är att bakterier kan
14:56
is to be multicellularmulticellulär.
326
878000
2000
vara multicellulär.
14:58
So in the spiritanda of TEDTED they're doing things togethertillsammans
327
880000
3000
Så i sann TED-anda gör de saker tillsammans
15:01
because it makesgör a differenceskillnad.
328
883000
2000
för när man gör det - då händer det grejor!
15:03
What happenshänder is that bacteriabakterie have these collectivekollektiv behaviorsbeteenden,
329
885000
4000
Vad som sker är att bakterier har kollektiva beteenden
15:07
and they can carrybära out tasksuppgifter
330
889000
2000
och kan utföra saker
15:09
that they could never accomplishutföra
331
891000
2000
som de aldrig skulle klara av
15:11
if they simplyhelt enkelt actedagerat as individualsindivider.
332
893000
2000
på egen hand.
15:13
What I would hopehoppas that I could furtherytterligare argueargumentera to you
333
895000
3000
Jag skulle vilja påstå
15:16
is that this is the inventionuppfinning of multicellularitymulticelluläritet.
334
898000
3000
att detta är grunden till multicelluläritet.
15:19
BacteriaBakterier have been on the EarthJorden for billionsmiljarder of yearsår;
335
901000
4000
Bakterier har funnits på jorden i miljarder år.
15:23
humansmänniskor, couplepar hundredhundra thousandtusen.
336
905000
2000
Människan - i ett par hundra tusen.
15:25
We think bacteriabakterie madegjord the rulesregler
337
907000
2000
Vi tror att bakterier skapade regelverket
15:27
for how multicellularmulticellulär organizationorganisation worksArbetar.
338
909000
3000
för hur multicellulär organisation fungerar.
15:30
We think, by studyingstuderar bacteriabakterie,
339
912000
3000
Efter att ha studerat bakterier tror vi
15:33
we're going to be ablestånd to have insightinsikt about multicellularitymulticelluläritet in the humanmänsklig bodykropp.
340
915000
4000
att vi kommer få insikt i hur multicelluläritet fungerar i människokroppen.
15:37
We know that the principlesprinciper and the rulesregler,
341
919000
2000
Vi vet att om vi kan lista ut principerna och reglerna,
15:39
if we can figurefigur them out in these sortsortera of primitiveprimitiv organismsorganismer,
342
921000
2000
för dessa primitiva organismer,
15:41
the hopehoppas is that they will be appliedapplicerad
343
923000
2000
så är förhoppningen att de kan tillämpas
15:43
to other humanmänsklig diseasessjukdomar and humanmänsklig behaviorsbeteenden as well.
344
925000
4000
även på andra mänskliga sjukdomar och beteenden.
15:47
I hopehoppas that what you've learnedlärt mig
345
929000
2000
Jag hoppas att du lärt dig
15:49
is that bacteriabakterie can distinguishskilja på selfsjälv from other.
346
931000
3000
att bakterier kan skilja på sig själva och andra.
15:52
By usinganvänder sig av these two moleculesmolekyler they can say "me" and they can say "you."
347
934000
3000
Med hjälp av dessa två molekyler kan de säga "jag" och "du".
15:55
Again of coursekurs that's what we do,
348
937000
2000
Men det är klart, det är vad vi gör,
15:57
bothbåde in a molecularmolekyl- way,
349
939000
2000
både på ett molekylärt sätt
15:59
and alsoockså in an outwardpassiv way,
350
941000
2000
och på ett yttre.
16:01
but I think about the molecularmolekyl- stuffgrejer.
351
943000
2000
Men jag tänker på det molekylära.
16:03
This is exactlyexakt what happenshänder in your bodykropp.
352
945000
2000
Det här är precis vad som händer i din kropp.
16:05
It's not like your hearthjärta cellsceller and your kidneynjure cellsceller get all mixedblandad up everyvarje day,
353
947000
3000
Det är ju inte så att dina celler i hjärtat och njurar blandar i hop sig,
16:08
and that's because there's all of this chemistrykemi going on,
354
950000
3000
och det beror på all den här kemin.
16:11
these moleculesmolekyler that say who eachvarje of these groupsgrupper of cellsceller is,
355
953000
3000
De här molekylerna som säger vilka grupper cellerna tillhör
16:14
and what theirderas tasksuppgifter should be.
356
956000
2000
och vilka uppgifter de har.
16:16
Again, we think that bacteriabakterie inventeduppfann that,
357
958000
3000
Återigen så tror vi att bakterierna uppfann det,
16:19
and you've just evolvedutvecklats a few more bellsklockor and whistlesvisselpipor,
358
961000
3000
och att du bara utvecklat lite fler finesser sedan dess
16:22
but all of the ideasidéer are in these simpleenkel systemssystem that we can studystudie.
359
964000
4000
men att grunden till allt detta ligger i dessa enkla system.
16:26
The finalslutlig thing is, again just to reiterateUpprepa that there's this practicalpraktisk partdel,
360
968000
4000
Slutligen, bara för att upprepa att det finns en praktisk tillämpning,
16:30
and so we'vevi har madegjord these anti-quorumanti kvorum sensingavkännande moleculesmolekyler
361
972000
3000
så har vi skapat de här kommunikationshämmande molekylerna
16:33
that are beingvarelse developedtagit fram as newny kindsslag of therapeuticsTherapeutics.
362
975000
3000
som håller på att utvecklas till en ny form av medicin.
16:36
But then, to finishAvsluta with a plugplugg for all the good and miraculousmirakulös bacteriabakterie
363
978000
3000
För att avsluta med lite reklam för alla goda bakterier
16:39
that liveleva on the EarthJorden,
364
981000
2000
som finns på jorden, har vi också skapat molekyler
16:41
we'vevi har alsoockså madegjord pro-quorumPro kvorum sensingavkännande moleculesmolekyler.
365
983000
2000
som förstärker kommunikationen mellan bakterier.
16:43
So, we'vevi har targetedmålinriktad those systemssystem to make the moleculesmolekyler work better.
366
985000
3000
Här har vi fokuserat på de system som får molekylerna att fungera bättre.
16:46
RememberKom ihåg you have these 10 timesgånger or more bacterialbakteriell cellsceller
367
988000
4000
Kom i håg att du har mer än tio gånger fler bakterier
16:50
in you or on you, keepingförvaring you healthyfriska.
368
992000
2000
i dig, eller på dig som håller dig välmående.
16:52
What we're alsoockså tryingpåfrestande to do is to beefnötkött up the conversationkonversation
369
994000
3000
Vi försöker också förstärka konversationen mellan
16:55
of the bacteriabakterie that liveleva as mutualistssamexisterar with you,
370
997000
3000
bakterierna som samexisterar med dig,
16:58
in the hopesförhoppningar of makingtillverkning you more healthyfriska,
371
1000000
2000
i förhoppning att göra dig friskare,
17:00
makingtillverkning those conversationskonversationer better,
372
1002000
2000
och underlätta konversationen,
17:02
so bacteriabakterie can do things that we want them to do
373
1004000
3000
och på så sätt få bakterier att utföra saker vi vill få dem att göra
17:05
better than they would be on theirderas ownegen.
374
1007000
3000
bättre än de skulle klara av på egen hand.
17:08
FinallySlutligen, I wanted to showshow you
375
1010000
2000
Slutligen vill jag visa er,
17:10
this is my ganggäng at PrincetonPrinceton, NewNya JerseyJersey.
376
1012000
2000
det här är mitt gäng på Princeton i New Jersey.
17:12
Everything I told you about was discoveredupptäckt by someonenågon in that picturebild.
377
1014000
4000
Allt jag har berättat om har upptäckts av någon i bilden.
17:16
I hopehoppas when you learnlära sig things,
378
1018000
2000
Jag hoppas att när ni hör saker,
17:18
like about how the naturalnaturlig worldvärld worksArbetar --
379
1020000
2000
om hur naturen fungerar -
17:20
I just want to say that whenevernärhelst you readläsa something in the newspapertidning
380
1022000
3000
eller när ni läser något i tidningen
17:23
or you get to hearhöra some talk about something ridiculouslöjlig in the naturalnaturlig worldvärld
381
1025000
3000
eller hör något knasigt om naturen
17:26
it was doneGjort by a childbarn.
382
1028000
2000
så är det en upptäckt gjord av ett barn.
17:28
ScienceVetenskap is doneGjort by that demographicdemografisk.
383
1030000
2000
Vetenskap skapas av den delen av befolkningen.
17:30
All of those people are betweenmellan 20 and 30 yearsår oldgammal,
384
1032000
4000
Alla på bilden är mellan 20 och 30 år,
17:34
and they are the enginemotor that drivesenheter scientificvetenskaplig discoveryupptäckt in this countryland.
385
1036000
4000
och det är de som är motorn som driver forskningen i det här landet.
17:38
It's a really luckytur- demographicdemografisk to work with.
386
1040000
3000
Man ska skatta sig lycklig att få jobba med den här åldersgruppen.
17:41
I keep getting olderäldre and olderäldre and they're always the samesamma ageålder,
387
1043000
3000
Jag blir bara äldre men de, de är alltid i samma ålder,
17:44
and it's just a crazygalen delightfulhärlig jobjobb.
388
1046000
3000
och det är ett galet härligt jobb.
17:47
I want to thank you for invitinginbjudande me here.
389
1049000
2000
Jag vill tacka för att ni bjöd hit mig,
17:49
It's a bigstor treatbehandla for me to get to come to this conferencekonferens.
390
1051000
3000
det är en stor glädje för mig att få komma till konferensen!
17:52
(ApplauseApplåder)
391
1054000
5000
(Applåder)
17:57
ThanksTack.
392
1059000
1000
Tack!
17:58
(ApplauseApplåder)
393
1060000
14000
(Applåder)
Translated by Dick Lundgren
Reviewed by Stefan Deak

▲Back to top

ABOUT THE SPEAKER
Bonnie Bassler - Molecular biologist
Bonnie Bassler studies how bacteria can communicate with one another, through chemical signals, to act as a unit. Her work could pave the way for new, more potent medicine.

Why you should listen

In 2002, bearing her microscope on a microbe that lives in the gut of fish, Bonnie Bassler isolated an elusive molecule called AI-2, and uncovered the mechanism behind mysterious behavior called quorum sensing -- or bacterial communication. She showed that bacterial chatter is hardly exceptional or anomolous behavior, as was once thought -- and in fact, most bacteria do it, and most do it all the time. (She calls the signaling molecules "bacterial Esperanto.")

The discovery shows how cell populations use chemical powwows to stage attacks, evade immune systems and forge slimy defenses called biofilms. For that, she's won a MacArthur "genius" grant -- and is giving new hope to frustrated pharmacos seeking new weapons against drug-resistant superbugs.

Bassler teaches molecular biology at Princeton, where she continues her years-long study of V. harveyi, one such social microbe that is mainly responsible for glow-in-the-dark sushi. She also teaches aerobics at the YMCA.

More profile about the speaker
Bonnie Bassler | Speaker | TED.com